Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Ragnar, Ragna

Utan detaljer blir trav en grå smet

Uppdaterad 2013-01-23 | Publicerad 2013-01-22

Adielsson ska läggas under lupp.

Och vi ska tjata vidare om jänkarsulky.

Travbevakning handlar om detaljer.

Ju fler desto bättre.

Det snackas och skrivs om hur travet bevakas i tv. Jag funderar förstås också på hur vi ska göra det, så att sporten kan leva vidare och spelarna inte tappar gnistan. Givetvis är det viktigt att det blir bra – men sen kan det diskuteras vad som ÄR bra.

När spelet backar (till mer normala nivåer) blir kritiken tuffare. Att gnälla på media är enkelt. Journalisterna svärtar ner. Jag har till och med fått höra att ATG:s omsättningstapp 2012 är mitt fel. Minns inte om det var Mats Rånlund, Roland Jansson eller Janne Jönsson som sa det – men det var i en debatt där jag skulle bespottas (?) och det var faktiskt intressant vad tre bedagade yrkesmän hävde ur sig.

Media med mig i spetsen förstör allt det fina som byggts upp.

Vi letar bara fel …

Det senaste är att vi tjatar för mycket spel­information och inte bryr oss om sporten. Vi ska omedelbart lägga av med jänkarsulky-snacket och all meningslös barfota­info. Vem fan bryr sig om sånt?

Ännu värre är det att titta på hur kuskarna kör, att syna detaljer som avgör loppen. Det är idiotiskt. Vi letar bara fel heter det. Så gör man inte i någon annan sport. Jaså. 

Knäppisarna har förstås inget case alls. Jag är nämligen övertygad om att bevakningen av travet är bra men att vi möjligen ska grotta in oss ännu mer och fullständigt frossa i situationer. Att tränga in i sporten är ett måste. Annars blir det en grå smet som ingen vill ha.

För 35 år sedan blev jag travintresserad. Varför? Av den enkla anledningen att man kunde vinna pengar på överkursen. Då fanns det knappt någon information alls och vi som kämpade hade ett försprång. Jag stod själv nere vid staketet på Solvalla och skrev upp vilken utrusning hästarna tävlade med. Boots, vikter, armbågsskydd,

huvudlag och sulky (modified eller vanlig stenålders).

När hästen gjorde nästa start jämförde jag och drog slutsatser. Det var fascinerande.

Total idioti

Att vi nu skulle lägga ner allt det här låter som total idioti. Jag fattar inte. Det här är ju grejen. Utan surret om jänkarbikes, skoryck, svanstedtare och springband blir det bara hästar som springer runt runt.

Att specialstudera kuskarna är också fantastiskt kul och något vi gjort sedan sportens begynnelse. Dagens toppkuskar är glimrande taktiker som man bara måste lägga under lupp. Vi måste ha våra egna Messis och Ronaldos. Det är ju halva grejen. När man fattar hur de gör är man frälst.

Till sist: Erik Adielsson är Sveriges bästa intervjuoffer efter ett travlopp. Han är lika briljant då som i sulkyn. Se och apa efter.