”Sjukaste någonsin”

Micke Nybrink

Nybrink: Var det här en film? Nej, det var Elitloppet 2011

Så här brukar det inte gå till.

Elitloppet 2011 går till historien som den sjukaste upplagan någonsin.

Brioni var ju uträknad, trött, duschad och ombytt, men fick en andra chans.

Snacka om att han tog den.

Jag har sett många Elitloppet, sedan 1978 har jag varit på plats. Gårdagens lopp var, och nu är jag helt säker, det mest galna Elitloppet jag sett. Det var som om en författare skrivit ett manus till en film för Hollywood – det var liksom lite för fantastiskt för att vara sant. Och det slutade som sig bör med en amerikansk happy end, en äkta ”kiss off”. Alla grät en skvätt, snöt sig och gick hem med ett leende på läpparna.

Det började i försöket, det första heatet av Elitloppet 2011. Joakim Lövgren var favorit att vinna med tyskägde klipparen Brioni, nybakad Olympiatravsvinnare med läge för ledningen.

Mjölksyran slog till i försöket

Tanken är att hästen ska leda från start till mål. Och det börjar bra, pang till spets, nu ska resten vara en formalitet. Men vad händer? Paul Macdonell bakom kanadensaren Define the World pressar stenhårt och vill ta över. Lövgren svarar men Macdonell tar inte ett nej. Han kör hårt – kör lite hårdare – bara kör. Till slut sansar han sig och går ner i rygg men skadan är redan skedd, 1.06,6 första 500. Scheisse, på ren tyska. Det sket sig för Brioni. Föga oväntat rinner mjölksyran ur öronen på honom in på upploppet och det blir inte mer än en femteplats.

Utslagna redan i försöket, av en galen transatlantisk pajaskusk som dessutom kapar benen på en konkurrent på upploppet och går till final. Life is bitch. I det läget kan inte Joakim Lövgren haft en aning om att han två och en halv timme senare skulle ropas ut som vinnare av Elitloppet 2011. Brioni duschar, Lövgren deppar, ruskar på huvudet och undrar hur det kunde gå så snett.

Fick välja spår sist

Samtidigt händer det saker uppe hos måldomaren. Hur kom den där Define the World ut egentligen? Jag gissar att måldomare Karl-Erik ”Kacke” Nilsson och hans medhjälpare inte behövde någon längre betänketid innan de insåg att Paul Macdonell måste diskas för sitt brott. Utan kapningen av Year in Review hade han aldrig gått till final.

Det här var vändningen, en puff i rätt riktning, rättvisa, men samtidigt kan inte Lövgren ha känt sig alltför kaxig. Som fyra i mål får man välja spår sist och i stort sett ingen vinner Elitloppet med nummer sju eller åtta.

Som en liten extra krydda får Brioni det absolut sämsta spåret längst ut på vingen. Från det läget tror inte ens de största optimisterna på minsta lilla chans. Spår åtta bakom bilen i en Elitloppsfinal är som att ligga under med 2-0 i set och 0-5 i det tredje mot en servande Rafael Nadal på grus. Det är alltså lite uppförsbacke …

Men vad fasen, vi är ju med, tänker Lövgren. Vi måste prova. Vi måste försöka hitta på något. Sagt och gjort. När starten går smiter Brioni och Lövgren ner som trea på innerspår. De andra tomtarna vågar inte, de envisas med att köra i andraspår. De är inte lika insiktsfulla som Joakim som förstår att man måste köra på innerspår i en Elitloppsfinal. Döden lurar i andraspår, farten dödar allt där.

Vann efter en ursinnig spurt

500 kvar ligger Jocke och Brioni sist. Mission impossible, är den naturliga tanken. Så tänker inte Lövgren. Han ser att de börjar tröttna lite överallt, upptäcker med sin split vision att luckan är på gång, styr ut i andraspår, letar sig ut i tredjespår. Nu ringer klockan, bara upploppet kvar, Lisa America tröttnar. Nu! Brioni vrids ut ytterligare ett spår. Tack för skjutsen, säger Brioni. Det här ska jag fan vinna. Han spurtar våldsamt, det är overkligt men på mållinjen är han först.

Var det en film? Fick den en Oscar? Nej, det här var Elitloppet 2011 och det var något alldeles fantastiskt vi fick vara med om.

Joakim Lövgren är en annorlunda travtränare. Han bor i Skåne men låter mer som en nyhetsuppläsare i tv, någon dialekt går inte att spåra. Dessutom är han ovanligt verserad, språket han använder är akademiskt och han ger alltid långa svar, likt en politiker glider han gärna iväg. Vid sidan av ett klanderfritt uppträdande är han också en superseriös travtränare. Det är ingen nyhet för oss som håller på med trav.

Vinner oftare än andra

Lövgrens hästar är nästan alltid blanka och fina, vältränade och högpresterande. De vinner oftare än andra hästar och matchas dessutom klokt. Allt är noggrant planerat.

Men den här söndagen var Joakim inte lika kontrollerad som vanligt. Han såg nästan drogad ut, hög på endorfiner och lycka. Ett tag trodde jag han skulle stagedajva framför uteläktaren. Grattis ”Jocke”, vilken kusk du är. Värsta Örjan Kihlström-kopian. Ska aldrig mer klaga på dig, jag lovar det.