Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

”Tycker om utmaningar – har gått ner fem kilo”

Kaj Widell i stor intervju om vägen tillbaka efter höftoperationen • 16 weeks of hell: ”Ser ut som Magnus Djuse i kroppen”

Uppdaterad 2022-12-25 | Publicerad 2022-12-12

Kaj Widell. Om livet och karriären. Och nya utmaningen.

Kaj Widell, 67, har efter en höftoperation kommit tillbaka starkare än någonsin.

Han har även fått jobb hos Sandra Luomala – och är mitt uppe i helvetesprogrammet ”16 weeks of hell”.

– Jag tycker om utmaningar och har gått ner fem kilo på sex veckor, säger Kaj till Trav365.

Kaj Widell har varit nere för räkning vid flera tillfällen i livet. För ett drygt år sedan tvingades proffskusken till ett längre uppehåll på grund av höftoperation och en lårmuskelbristning, men gjorde under februari månad comeback i sulkyn.

Inte den första av det slaget, men förhoppningsvis den sista.

– Jag älskar fortfarande att tävla när jag är i form och vet inte hur många varv runt jordklotet jag kört med häst. Att ge upp är inte min grej, sedan är jag sådan som person att jag alltid måste göra något. Annars blir jag nervös och rastlös, berättar Kaj för Trav365.

”Det är en riktig hästkarl”

Han har under året hjälpt Markus B Svedberg med fortkörningen, vilket han även kommer att fortsätta med i framtiden, och sedan två veckor tillbaka arbetar han några dagar i veckan hos Eskilstuna-tränaren Sandra Luomala.

Hon har 32 hästar på sin träningslista, där majoriteten, på uppdrag av Daniel Redén, är ettåringar som tränas upp från grunden för att under september månad nästa år sedan flyttas till demontränaren.

Att Luomala lyckats ro i land värvningen av Kaj Widell är hon givetvis extra stolt över.

– Jajamän. Det är så när man har unghästar att det är viktigt att ha ett bra team runt sig. Rutinerade, erfarna och lugna människor. Det går egentligen inte att hitta någon bättre än ”Kajan” och det är väldigt betydelsefullt för mig. Man får mycket tips och råd från honom och han är en förstärkning, säger Sandra.

Hon jämför arbetet med unghästar med att ansvara för en dagisklass. Många olika personligheter att hålla ordning på, samt en del hyss, och då skadar det givetvis inte att ta hjälp av en legendar inom travsporten som varit aktiv längre än exempelvis Luomala vandrat på denna jord.

– Det är en riktig hästkarl, en förebild, som jag alltid har sett upp till. Han har mycket rutin i bagaget som kommer att göra sig bättre gällande när vi börjar köra snabbjobb, ännu så länge är det nämligen bara lättare motion. Han har väldigt fina körhänder och har skött sina två första veckor hos mig alldeles utmärkt.

Kaj är i sitt livs form

Widell känner både Sandra och hennes far sedan tidigare, så det var naturligt att tacka ja när chansen erbjöds att hjälpa till i stallet där travets framtid formas. Där får han använda sig av sin nästan 50 år långa erfarenhet från travsporten.

– De jag hjälper till med nu är i en inlärningsfas och visst hoppas jag att man kan bidra med en del, även om unghästarna är så snälla nuförtiden. Jag tycker om att träna häst, annars hade jag inte tagit jobbet. Datorer gillar jag däremot inte att arbeta med, fy fan. Sociala medier och datorer är inte min grej.

Trots sina 67 år visar han inga tecken på att slå av på takten. När Trav365 fick sig ett samtal med gentlemannen i samband med comebacken tidigare i år så avslöjade Kaj att han minsann var i bättre fysisk form än på många, många år.

– Men jag är i ännu bättre form nu!

Han har regelbundet hållit igång med både konditions- och styrketräning, samt simning. Även nu under vinterhalvåret, och inte inomhus som de flesta andra badkrukor – utan i Mälaren.

– Det blir nog fem, sex gånger i veckan. Vinterbad är både uppfriskande och hälsosamt om man klarar det.

Har du lyckats lura med din sambo Katja för att ta ett vinterdopp?

– Nej ni! Det tror jag inte kommer att gå. Hon delar inte mitt intresse.

”Det är väl inte så jävla svårt?!”

Widell, som en gång i tiden var en lovande tennisspelare, har även plockat upp ett racket och spelar numera skjortan av arma krakar hälften så gamla som han.

Tennisen har följt med honom sedan barnsben då han brukade spela med sin far, som tyvärr tragiskt nog förolyckades i samband med en bilolycka när Kaj var 15 år.

– Jag slutade för 25 år sedan eftersom bland annat axeln ställde till det. Nu sitter slagen igen, även om fotarbetet ännu inte är som det ska efter operationerna.

Till råge på allt så har krutgubben beundrat Robert Berghs beslutsamhet, och kanske även välsvarvade kropp, genom att hoppa på ”16 weeks of hell”-tåget.

Solvallakusken har avverkat sex veckor och det verkar ha gått som en dans.

– Det är väl inte så jävla svårt?! ”Power walking” direkt på morgonen har jag redan gjort varje morgon under flera års tid, och den övriga träningen är heller inte några märkvärdigheter för mig. I stora drag handlar det också om att man inte äter något fett eller socker?

Kaj i sulkyn.

”Gubbfläsket ska bort”

Vad återstår då?

– Ja ni, grönsaker och kyckling. Fisk, magert kött... Den omställningen var inga problem för mig, även om jag är något av en godisgris.

Har du skaffat dig ett nytt intresse i form av matlagning?

– Nej, för fasen. Då blir man ju tjock.

Vem var det som lurade på dig det här 16 veckor långa helvetesprogrammet?

– Jag tycker om att utmana mig själv och vägde 69 kilo när jag började, men bara 64 i morse. Gubbfläsket ska bort! Ett stort problem i dag är övervikt och, precis som Bergh, mår jag jättebra efter att ha testat 16 weeks och får skicka någon bild när jag är klar om tio veckor.

Sandra flikar in:

– Han är ganska slimmad nu. Jag sa faktiskt till honom nyligen: ”Du ser ut som Magnus Djuse i kroppen.” Förhoppningsvis tog Kaj det som en komplimang, även om jag inte vet vad Magnus tycker om att de är lika tajta i kroppen, säger Sandra med ett skratt och fortsätter:

– Kaj är i topptrim och i sina bästa dar, skulle jag säga. En tuff person som alltid reser sig och kommer igen. Han är en riktig fighter och inspirerande på alla sätt.

”Inte så enkelt som folk tror”

Kaj tycks trivas med livet för dagen och är nöjd med hur både kropp och huvud fungerar. Kärleken fortsätter att spira mellan honom och damen han träffade via en dejtingsida för drygt fyra år sedan, och tack vare sina uppdrag åt Luomala och Svedberg klirrar det dessutom till lite i kassan.

Han drömmer fortfarande om att åter få stå överst på pallen i samband med en klassisk löpning. Varför inte i Stochampionatet som han än i dag ser som sin största stund i travlivet?

Det loppet vann han nämligen som tränare 1981 med 20-oddsaren Varia, och en viss Stig H Johansson satt då i sulkyn.

– Jag har inte tänkt lägga ner körningen men tjänar inte tillräckligt med pengar för att kunna leva på detta. Då måste man köra in uppemot 15 miljoner. Det är inte så enkelt som folk tror och man ser redan flera som har tvingats sluta.

Att endast försörja som catchdriver upplever Widell som snudd på omöjligt, även om han gör sitt allra bästa för att få in pengar även på det viset.

”Det har gått lite trögt”

I fjol gick det så långt att han till och med tvingades plocka ut 100 000 kronor från det egna sparkontot. Att kunna leva på loppkörningen tycks vara en dröm som väldigt få i branschen kan uppnå, även någon så skicklig som Kaj.

Hur sammanfattar du tävlingsåret som helhet?

– Det har gått lite trögt, det måste jag säga, och inte någon ekonomisk vinst alls. Jag har kört rätt så mycket men det har kanske inte varit rätt kvalitet på hästarna.

– Det är tufft att komma tillbaka och möta alla dessa duktiga pojkar. Jag tar dock för mig i loppen precis som tidigare.

Varför lockar inte pensionärslivet dig?

– Nej, för fan. Det har jag inte nerver till, inte så länge jag är frisk och kry.

Hur skulle en typisk dag i livet som pensionär se ut för dig, tror du?

– Det skulle bli mycket golf, den saken är klar. Jag har 10,8 i handicap men blev höjd i år eftersom jag spelade sämre efter höftoperationen. Detta får jag ta igen nästa år, avslutar Kaj.

Mot omklädningsrummet och nya lopp.

Följ ämnen i artikeln