Gå kort i början – tjockt mot slutet

Micke Nybrink

Det lönar sig inte att ha koll.

Glöm det, jag har provat.

Istället ska man göra tvärtom.

Tvärtom mot alla andra.

Det här kan låta knepigt men jag undrar om det inte gäller att vara fyrkantigare? En träbock utan känslor är vad jag ska sikta på att bli. Som spelare alltså. Det är något som poppat upp i mitt huvud mer än en gång i år, i alla fall när det gäller V75.

Tyvärr stirrar jag mig blind på fina hästar och vassa prestationer. Det bästa jag vet är att upptäcka hästar långt innan alla andra fattar hur bra de är. För mig har spel på trav handlat om det. Djuren är grejen, talangerna tjusningen. Som den där gången jag såg Going Kronos debutera. DET är travsport.

Men för att lyckas som V75-spelare borde jag lägga allt det där åt sidan.

Ska kännas som vi kan hästarna

Har ni tänkt på hur ofta V75 inleds simpelt och avslutas otippat? Just första och tredje V75-loppet producerar massvis med låg-oddsare. Vet ni varför? Jo, ATG lägger alltid enkla lopp där – för att vi ska bli sugna på att spela, för att det ska kännas som vi kan hästarna.

Silverdivisionen eller något annat högklassigt lopp med rikskändisar brukar gå som V75-1 och guld ligger med få undantag som avdelning tre. Stabila hästar som man kan lita på, Mr Picolit- och Calamara Donna-typer, maskiner.

På Bergsåker förra helgen vann Elles W.Phedo V75-1 och Saston V75-3, två hårt  betrodda hästar. Sju rätt gav 5,2 miljoner. Skrällarna kom senare, Peccadillo gav 32 gånger i fjärde och Exclusive Pointer 41 gånger i sjätte.

Taktiken borde vara given

Just den här trenden tror jag att vi fyrkantigt och känslolöst ska haka på. Hur det än ser ut ska systemet alltid viktas så att vi går kort i de tre första loppen och sitter tjock mot slutet. Alla andra verkar nämligen spela tvärtom, alla losers. Det är bara att titta på vad som händer när favoriten inte vinner V75-7. De andra rensar brutalt.

Svenne Banan börjar frikostigt med många streck och får, skit också, slut på pengar mot slutet. Det i kombination med att ATG lägger de två svåraste loppen i avslutningen gör att taktiken borde vara given.

Till sist: Kolla V4-2 i Kalmar i fredags. Fredrik Persson bötfälldes för snäv körning i första sväng men fick behålla segern.

Hade han vunnit från dödens? Tillåt mig tvivla.

Och har ni tänkt på att om Bosse Eklöf och Peccadillo diskats för trängning på upploppet (såg förbannat skumt ut) i Loads of Dosh-loppet förra lördagen hade måldomaren knappast kunna diska Bergh eftersom Loads of Dosh troligen vunnit loppet med tredjespår hela sista varvet.

Att vara måldomare numera är inget man önskar sin värste fiende. Dead man walking.