Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Ragnar, Ragna

Det gör ont att möta Martens

Publicerad 2011-04-08

Micke Nybrink om kusken

Vår i luften, extrema banor.

Alla travar 1.11 sista 700.

Vi vet exakt hur man ska spela.

För det är ju spetshästarna som vinner.

Årstiden som kommer nu är väldigt speciell för oss travspelare. Det är nämligen något underligt med våra travbanor i april och början av maj. De är fortfarande lite fuktiga efter vinterns snö och slask men samtidigt perfekta att springa fort på. Hästarna fjädrar fram – de älskar underlaget och överträffar sig själva på löpande band.

Trots att ledaren öppnat fort första varvet fortsätter den trava på i samma höga fart ända in i mål. Alla kan avsluta 1.11 sista 700; det ser ut att gå 1.18 men klockan visar annat. Att plocka in 20 meter sista rundan, no way.

Taktiken som spelare är därför ganska enkel, snudd på enformig. Singelstrecken ska vara bra hästar som tar ledningen, eller möjligen dödens. Allt annat är riskabelt. Alla andra kan bli offer för det självspringande underlaget.

Alvena Pampas i V75-1 känns så klar att man nästan blir misstänksam. Han är loppets överlägset bästa häst, har ett perfekt läge, öppnar fort och får sannolikt ta över ledningen. Han körs av en kusk, Christophe Martens, som det gör ont att möta (fråga Lutfi Kolgjini). Martens bara kör, de andra får heta vad de vill.

Årsdebuten som Alvena Pampas bjöd på var inte så tokig. Femåringen var brutalt bra när han vann från dödens på 1.13,5/2 140 auto. Efter det såldes han och nu ska alltså Martens testa hästkrafterna. Är inte det här en bra spik så finns det inga såna.

Per Lennartsson tränar även mitt andra singelstreck, Singing Matilda i V75-2. Hon har alltid varit lovande och visat talang. I Lennartssons regi ser hon ut att ha hittat hem. Senast var hon sylvass när hon sänkte allt i spurten.

Det fina med Matilda är att hon är snabb med voltstart. Från innerspår är hon spetsfavorit och att de andra ska plocka ner henne sedan känns långsökt. Kom ihåg att det här är ett stolopp och i dem brukar ledaren får dirigera. Dirigera på vårbana …

Dags för Iceland

Jag är inte hundra på att Iceland kan snuva Brioni på ledningen i V75-3. Han gjorde det i Elitloppsfinalen. Då hade Iceland femtespår och Brioni inner. Den gången var distansen 1 609 meter och då är innerspår mycket bra, femte är dåligt.

Om bara Stefan Melander

utrustar Iceland med helstängt huvudlag tror jag att han kan blåsa till ledningen, det blir ett helt annat tryck i honom då. Men Melander är Melander och han vet inte riktigt ännu. Suck. Kan vi få ett besked? Snälla söta rara. Hur som helst, om Iceland och Örjan Kihlström bommar ledningen kan det ändå fixa sig. Iceland går lika bra bakifrån och har ju även vunnit mot världseliten från dödens. Han är ingen bluff, Scarlet Knight-kopian Iceland. Ja, jag spikar, det är Iceland eller sex streck (2, 3, 5, 6, 9, 12).

Övriga godbitar:

Mr Q.L. kan överraska i V75-4, trots att Belgrado ser ut som en kanon. Även Silvinho Bob är intressant – när ska han ha lite flyt?

Calypso Sund (V75-5) flög fram senast. Vore det inte för vårbanan så. Out of Question säljer sig dyrt i spets.

Såg ni McClain (V75-6) senast? Inte – kolla på hans upplopp.

Finns det någon rättvisa så får Marshal Hackstable vinna V75-7.