”Jag har inte mått bra på många år”

Michael Carlsson

Lähdekorpi berättar varför han slutar som tränare – drömmer om att driva en restaurang

En av landets mest framgångsrika travtränare, Kari Lähdekorpi, slutar.

Efter chockbeskedet berättar han för Sportbladet vad som ligger bakom beslutet.

– Jag har inte mått bra på många år. Det är problemlösningar varje dag från morgon till kväll, säger han.

Kari Lähdekorpi har de senaste tio åren legat i toppen bland landets travtränare. Men trots att hästarna varje år har sprungit in mellan 20 till 30 miljoner kronor och vunnit massor av V75-lopp, så väljer han nu att sluta. För Sportbladet redogör han om beslutet.

- Jag har tänkt på det här länge. Att vara travtränare är fruktansvärt tufft. Det är mycket bekymmer hela tiden och problemlösningar från morgon till kväll, sju dagar i veckan. Det har tagit musten ur mig och nu orkar jag inte längre, säger Kari Lähdekorpi.

– Det är inte många dagar på året som man kan vara nöjd och glad som travtränare. Jag har varit med i toppen ganska länge och ändå inte fått in några nya hästar de senaste tre åren. Av stallets 94 hästar så är jag delägare i 70 av dem.

– Jag gnäller inte på prispengarna utan det är allt annat runtomkring som har fått mig att må dåligt. När det inte blir några framgångar så flyttas hästarna till andra tränare. De flesta lämnade mig i fjol när det gick tungt men jag har ett par trogna hästägare kvar som alltid har stöttat mig, fortsätter den frispråkige finländaren.

”Slipper bekymra mig”

Kari Lähdekorpi blev proffstränare 1994. Han har bedrivit en stor rörelse med över 100 hästar i träning på sin gård Holm, några mil norr om Halmstad. Under fredagen sade han upp personalen och han kommer att sluta senast den 1 juli. Han ska dock vara kvar som hästägare och ny tränare för verksamheten blir Halmstadkollegan Stefan Persson.

– Jag ska ha runt 50 egna hästar i fortsättningen men nu jag slipper att bekymra mig för själva tränarrörelsen. Det är Stefan som ska sköta den biten och han får träna och matcha hästarna precis som han vill.

– Jag kommer säkert att vara där och hjälpa till att köra ibland men jag ska inte blanda mig i själva träningsbiten. Så Stefan blir stortränare över en natt och ska hålla till på min gård och flera ur min nuvarande personal kommer att jobba kvar för honom.

Vad ska du själv göra annars om dagarna?

–  Det är jag inte det minsta bekymrad över. Många har sagt till mig att man kan inte sluta som 55-åring men jag kommer att få dagarna att gå. Jag lever ett aktivt liv och har pendlat mycket till Finland senaste året och där kommer jag att vara ännu mer framöver. Jag sportar mycket och eventuellt kommer jag att köpa en restaurang i Finland, vi får se.

– Jag klarar mig livet ut och dessutom får jag mera tid över till golf. Nu slipper jag i alla fall bekymra mig om den häst som står gaffelbandsskadad klockan sex på morgonen och de hästar som tävlar dåligt senare på kvällen.

Finns det chans att du ångrar dig och blir tränare igen framöver?

– Det kan jag aldrig tänka mig. Visserligen lämnar jag inte in licensen utan har den vilande. Men att vara travtränare är det tuffaste jobb man kan tänka sig, säger Kari Lähdekorpi.