”Toppkuskarna bjuder inte till”

Micke Nybrink

Micke Nybrink om travstjärnorna

Jag undrar tre saker:

Varför är våra toppkuskar så enkelspåriga?

Fick man inte köpa Gitano?

Hur ska det gå i Prix d’Amerique?

Björn Goop, Erik Adielsson, Örjan Kihlström, Jorma Kontio och Johnny Takter.

Där har ni det bästa vi kan bjuda på i kuskväg i Sverige. Det gänget sysslar i stort sett enbart med att köra häst. De är i alla fall de mest professionella; de livnär sig på hyrkuskeri.

De har min respekt. Snubbarna har koll. Jag spelar gärna på dem. Tyvärr är jag inte ensam om det och oddsen blir många gånger bedrövliga.

Varför så enkelspåriga?

Grejen med kuskeliten är att de är oerhört skickliga på att vinna med hårt betrodda hästar. När de kör en bra häst vet de exakt vad som gäller. De kan sätta dit en favorit på Solvalla med tre promille i kroppen. De vet precis hur de ska göra för att bli tvåa med en tredjehandare på V75.

Ändå: en sak jag funderat på är varför de är så enkelspåriga? Jag menar, de är ju proffs och borde kunna bli ännu bättre, bjuda på fler delikatesser och ta loppkörningen till nya höjder. Just nu är det tyvärr alltid samma visa. Kör man en betrodd häst ska man fram till täten så fort som möjligt. Gasa dit, pulla upp, sticka undan.

Skulle det inte vara kul att se dem lägga upp loppen på andra sätt? Går det inte att vinna bakifrån längre? Kan man inte manövrera ut motståndarna ändå? Eller är det bara en löjlig dröm jag har, att travlopp kan vara roliga att se, att spänningen kan förlängas om proffskuskarna blir bättre och vågar mer.

Den som är närmast min drömkusk är Örjan Kihlström. Han kör bakifrån ibland, vissa gånger sitter han kvar oroväckande länge. Det är som om han njuter av att ligga på gränsen.

I lördags körde han kanske bort Maharajah, jag tror inte han vunnit ens om ”Marre” varit i full form med det defensiva upplägget. Men ändå kul att se när någon vågar vara annorlunda.

Trav är underhållning

Kom igen nu Adielsson, Goop, Takter och allt vi heter. Gör det inte så enkelt för er. Gör det mer intressant, lek lite. Ni kan det här. Visst, det blir skäll av oss ibland men också beröm när ni slår en tunnel. Valet är ert. Trav är faktiskt även underhållning.

Gitano såldes för två miljoner och de två grabbarna som köpte honom har i stort sett hängts ut som skitstövlar. Hur kunde de?! Snyft! De köpte vår häst! Buhuhuu!

Jag som trodde det var grejen, att alla rikshästar var till salu och att de bästa gav en vinst till delägarna.

Till sist: Prix d’Amerique kanske inte blir en promenad i parken? Hur många av er tror att Nahar hade slagit Maharjah från dödens i lördags? Ska vi kanske skicka Nahar i stället?