”Vilket förnedrande sätt att dö på alltså”

Travlegendaren om den tuffa sjukdomen: ”Örjan Kihlström grät när han såg mig”

Han fick ingen luft och kissade ner sig på kontoret.

Då trodde Stefan Hultman, 56, att livet var över.

– Jag tänkte för mig själv att fan vilket förnedrande sätt att dö på, berättar han.

Travlegendaren Stefan Hultman, numera expert i trav-tv, vann i stort sett allt man kan vinna under sin aktiva karriär som travtränare – med toppar som Elitloppet och Prix d´Amérique.

Men den så framgångsrika karriären fick ett abrupt slut i oktober 2015 då den då 52-årige Stefan Hultman insjuknade och i ilfart transporterades till sjukhus.
I den andra avsnittet av podcasten ”Hovavtryck” med TV4-profilen Matteus Lillieborg berättar den tidigare stjärntränaren om sina framgångar, sin tid hos Menhammar, segrarna med superstjärnan Maharajah och sin prestationsångest. Men han berättar också om de tuffa åren innan sin sjukdom, och hur han trodde att livet var över.

”Min pappa var ganska tuff mot mig”

När Stefan Hultman för första gången fick besöka sjukhus var i samband med att han var i Italien för det italienska travderbyt med Tobin Kronos i oktober 2015, men faktum är att Hultman långt före det inte mådde bra. Något som folk var ovetandes om.

– Jag mådde inte bra när vi vann Prix d´Amérique med Maharajah i januari 2014 heller, jag ser på bilder hur jag ser ut. Jag är glad, men jag mår inte bra. Jag mådde dåligt under den perioden alltså, det var inte roligt, berättar Stefan Hultman och fortsätter:
– Min flykt var hästarna och att ta dom till skogen. Folk tror att jag är en linslus som gärna står i vinnarcirkeln, men det var på slutet det värsta jag visste. Jag var folkskygg. De sista två åren under min aktiva karriär när jag var på trav gick jag inte in i omklädningsrummet, jag bytte om i bilen. Jag satt och gömde mig i bilen.

Stefan Hultman berättar i podcasten att han under stora delar av sitt liv lidit av prestationsångest och en rädsla av att misslyckas. Något han tror hör ihop med hans mående under de sista åren som aktiv travtränare innan sjukdomen bröt ut.

– Det bottnade sig väl i en ångest, att man inte riktigt mådde bra. Jag var hela tiden så rädd för att misslyckas. Trots de framgångar vi ändå hade, vi vann ju stora lopp varje år och jag vann allt jag ville och det är jag glad och lycklig över.

Hultman får frågan av Matteus Lillieborg vad han tror ångesten kom ifrån.

– Jag hade en jättefin kontakt med min pappa, men han var ganska tuff mot mig. Jag var väldigt duktig på hockey och kunde göra två-tre mål i en match men blev jag utvisad fick jag skäll för det hela vägen hem i bilen. Jag ska inte skylla på pappa, men det kan ha börjat redan på den tiden. Jag var duktig i idrott och egentligen i allt jag tog till mig lyckades jag i, men jag har aldrig gått till en psykolog så jag vet inte. Det kan bottna i det. Det var något jag och pappa aldrig pratade om.

”Kihlström grät när han åkte härifrån”

Stefan Hultmans pappa gick bort strax innan sjukdomen bröt ut på Hultman, något han i dag är glad över.

– För mig var det också det här att jag lyckades så väldigt, det var skönt att visa min pappa att jag dög och var duktig och att han sedan slapp se mig när jag var sjuk. Jag tänker på honom ofta, det gör jag faktiskt. Jag saknar honom.

Stefan Hultmans tuffa sjukdom, som visade sig vara den ytterst ovanliga nervsjukdomen Myastenia gravis, började komma i oktober 2015. Hultman blev sedan sämre och sämre, innan sjukdomen slog till med full kraft och slog ut allt på travlegendaren. Under en period trodde Hultman att livet var förbi. Han berättar om ett specifikt tillfälle då han skulle gå till kontoret och hämta medicin.

– Då slutade andningen, jag fick ingen luft. Jag satt inne på kontoret och kissade på mig och fick ingen luft, och även om det var i kanske en minut jag inte fick luft kändes det som en kvart. Jag tänkte för mig själv att fan vilket förnedrande sätt att dö på, sitta här nedpissad hemma alltså. Jag fick krypa ut till toaletten och sedan kom luften tillbaka, och det var så det var.

För Hultman väntade en lång rehabiliteringsperiod, där han satte upp personligen mål han skulle klara av. Efter en hel vinter sittandes i fåtöljen ville han i ett första steg kunna ta sig ut genom dörren, i ett andra steg ned till brevlådan – och lite senare ta sig in till stan för en lunch. Under rehabiliteringsperioden fick Hultman besök, av stjärnkusken Örjan Kihlström.

– Han grät när han åkte härifrån, när han såg hur jag såg ut, berättar Hultman.

I dag är Stefan Hultman en mycket uppskattad expert i trav-tv och även om sjukdomen alltid är med honom, har han återhämtat sig förvånansvärt starkt – också enligt läkarna.

– Jag ser piggare ut än vad jag är, så kan jag säga, men jag mår jävligt bra. Jag har fått en andra chans i livet. Jag trodde inte det, jag trodde mitt liv var slut.

Den stora vändpunkten för Hultman under den tuffa sjukdomsperioden kom i slutet på 2016, när han av produktionsbolaget Kanal 75 fick förfrågan om att göra tipsprogram Hultmanalysen, berättar han.

– Det var viktigt för min rehabilitering, det räddade mycket av mitt liv och det är jag oerhört tacksam över.