Görans oväntade succé – imiterade djur på tv

Göran Kristiansson om sin passion att imitera djur – och utdömda hästen han räddade från slakten: ”Det var som en saga”

Travtränaren Göran Kristiansson blev över en natt rikskändis när han imiterade djur på tv.

Anka, höna, tupp – och så en elefant. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– Responsen har varit positiv. Det har kommit sms varje dag, säger Göran till Trav365.

Alla har vi säkert en oanad talang eller två. Amatören Göran Kristiansson är expert på att imitera djurläten och visade prov på detta i samband med V75-tävlingarna i Halmstad under uppesittarkvällen. Under en intervju med Matteus Liljeborg i V75 Direkt briljerade Göran och lockade till många skratt ute i stugorna. Vågar man gissa att frugan och hans två barn var stolta som tuppar?

Kristiansson imiterade med framgång både anka, höna och tupp. Tydligen finns det både bruna och vita av den senare... Och så en elefant, innan han sprang iväg för att fira jul ihop med familjen. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.

– Responsen har varit positiv. Det har kommit sms från överallt, varje dag. Kari Lähdekorpi skickade ett direkt på kvällen där han skrev: ”Det var det roligaste jag sett på länge.” Vi är gamla vänner, jag och han, berättar Göran för Trav365.

Tog över pappas verksamhet

Göran har haft många strängar på sin lyra genom åren. Han har varit fotbollsdomare, gymnast, snickare och mycket annat. Han berättar stolt att han under alla sina år som domare aldrig delade ut en endaste utvisning, snäll som han är.

När kläcktes egentligen den här idén att exempelvis börja imitera en höna?

– Jag växte upp på en gård och började göra detta mest för skojs skull. Min pappa var kreaturshandlare och när han dog vid 53-års ålder fick jag ta över verksamheten.

Har det genom åren hänt att du väckt fru eller barn genom att gala som en tupp?

– Man skämtar lite ibland men de bryr sig inte om det. De vet ju hur jag är. Lite smågalen, vilket jag alltid varit.

Vi gissar att du brukar vara en succé på barnkalas och liknande?

– Jag brukar vara tomte också och var det på fem ställen på julafton. Men någon tupp hade jag inte med mig, ha ha.

”Höna och tupp är roligast”

Matteus påstod i direktsändning att den 76-årige pensionären, med två hästar i träning för dagen, var något av svensk mästare i att imitera djur. Detta var dock sagt med glimten i ögat för någon tävling har Göran inte vunnit.

– Det är bara något han har fått för sig under våra bilresor ihop. Han tyckte att vi skulle göra något kul ihop under tv-sändningen och jag har aldrig imiterat djur inför publik. Förrän nu, då. Höna och tupp är djuren som är roligast att imitera. Framför allt när man är på landet och de har en tupp. Då brukar jag gala som en och den svarar med att göra det ännu jävligare. Fan svarar mig, säger Göran med ett skratt.

Finns det något djurläte du inte lyckats få till?

– Jag kan ju inte imitera alla djur, men väl fyra, fem till antalet.

Detta är dock inte första gången under en 30 år lång karriär med travhästar som Göran blivit rikskändis. Sin första travhäst bytte han och en vän till sig och gav bort tre kalvar i utbyte. Han har ägt flera framgångsrika hästar genom åren, bland annat miljonären Hudson Blue och Indian Wedding. Ett liv utan sina fyrbenta vänner vill han inte ens föreställa sig.

”Det var som en saga”

Vi som följde travet under 90-talet har säkert varma minnen om sagohästar som Mack Lobell, Copiad och Moni Maker. Men det finns även ytterligare en sannsaga som lämnade få travvänner oberörda under en kort men framgångsrik tävlingskarriär.

Under flera decennier arbetade han som djurtransportör och hade då den mindre beundransvärda uppgiften att köra grisar, kor och hästar till slakten. Ett tufft yrke psykiskt som satte sina spår. Det var dock under just ett sådant uppdrag som han fann och räddade livet på en utdömd och segerlös sexårig valack. Hästen hette Gigge Lep.

– Det var som en saga. Jag skulle hämta den till slakt men när han kom emot mig så var det något som stämde mellan oss. Den förra ägaren hade tröttnat på hästen som bara galopperade hela tiden och erbjöd mig att köpa honom för slaktvärdet.

Det klickade mellan dem där ute i regnet och resten är travhistoria. Hemma på gården hade man kilometerlånga slingor men det blev bara en tur. Hästen var helt enkelt på tok för laddad.

– Det gick så in i helvete fort. Jag kunde inte hålla i honom, men hem kom vi. ”Vad i helsike har jag givit mig in på?”, tänkte jag. Då satte jag istället ihop en gammal harv som han fick släpa på. Några snabbjobb blev det aldrig. Lennart Forsgren hade kört en del hästar åt mig tidigare och kopplades in. Han kunde köra nästan allt och hjälpte mig en hel del.

Lyckan slutade i tragedi

Gigge Lep, som galopperat i samtliga starter utom en, förvandlades på mindre än ett år i Kristianssons tålmodiga nypor till att bli en segermaskin utan dess like. De första fyra starterna för sin nye tränare vann han. Som minst var segermarginalen sex längder, men allt som oftast handlade det om mycket mer än så. Förvandlingsnumret blev en följetong på V75 och värmde mångas hjärtan.

I samband med en V75-seger på Axevalla fann glädjen inga gränser. Den lycklige tränaren bjöd publiken på ärevarv inför den månghövdade publiken, något som kostade honom en tusenlapp i böter.

– Men det var det värt.

Vägen mot stjärnorna tycktes vara utstakad och klassklättringen hade precis börjat. Kristiansson själv njöt av varenda sekund och brukade till och med fira vinster med att gå på händerna i vinnarcirkeln. Det var fina tider. Sagan om Gigge Lep skulle dock få ett tragiskt slut ett drygt år senare och väcker än i dag starka känslor hos Göran.

– En dag drabbades han av tarmvred och kunde inte resa sig. Vi försökte få honom till sjukhuset men det gick inte då han hade 120 i puls hela tiden. En veterinär kom hit men det hjälpte inte och han fick sluta sina dagar här. Det var tragiskt som fan, det var det ju, men tiden då han tävlade är det bästa minnet som jag har i livet, avslutar Göran.

Se klippet när Göran imiterar djuren i klippet ovan. Foto: Kanal 75.