Nybrink: Spotta ut nappen Svanstedt
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-27
99 procent har fattat.
För dem är det självklart.
Svenskt travs enorma framgång är byggt på att de ställer upp.
Utan snacket dör travet.
Sverige är en av världens absolut största och bästa travnationer. Vi spelar på hästar som aldrig förr och vi bjuder på den bästa sporten.
Vi har Riksallsvenskan, Easy KB, Travkompaniet och vi har positiva mångmiljonärer som satsar stenhårt på hästägande.
Vi är kort och gott bäst i klassen.
Den största anledningen till svenskt travs häpnadsväckande framgång handlar ändå om media, om bevakningen av sporten och spelet. Inget annat land är i närheten av den mångfald vi har. Vi som jobbar som travjournalister är förstås en viktig del. Vi är duktiga, vi brinner för sport och spel och vi jobbar gärna dygnet runt med trav. När vi är lediga en lördag spelar vi bort lönen på V75.
Men viktigast av allt är de aktivas roll. De drar lasset. Varje dag ställer Untersteiner, Walmann, Kolgjini, Goop, Adielsson och allt vad de heter upp i media. De låter sig intervjuas, både före och efter loppen. De svarar på samma frågor 365 dagar om året, utan att klaga. ”Kör du i spets?”, ”Varför vann ni inte?”, ”Blir det barfota igen?”. Ibland är de säkert så less att de vill kräkas. Men de biter ihop och flinar upp sig. ”Nu kör vi”, säger Björn Goop och ler sitt filmstjärnesmajl.
Svanstedt har inte förstått
För han och alla de andra proffsen är – just det: proffs. De har kommit långt. De tjänar stora pengar på sporten tack vare den fantastiska mediebevakning som travet utsätts för. Roger Walmann vet att för varje gång han låter sig intervjuas i V64-studion en onsdag så tjänar hans hästar mer pengar i långa loppet. Han inser att han spelar en viktig roll.
Robert Bergh har sedan länge förstått att när han berättar om sina sex starthästar på V75 för Sportbladets Martin Berg så gör han sig själv en tjänst. Robert vill tjäna pengar på V75 och bästa sättet att bidra till potten är att berätta om senaste jobbet för Martin.
För mig är det därför ofattbart att en av Sveriges mest framgångrika travtränare, Åke Svanstedt, inte anser sig behöva hjälpa till. Han vill gärna att folk spelar, massvis, så att han kan fortsätta tjäna miljoner men han vill inte lyfta ett finger för att bidra. Eller möjligen ett specifikt finger, höger hands långfinger som han ger alla oss som vill höra och läsa vad han tycker och tänker.
Nej, Åke Svanstedt, slå näven i bordet, spotta ut nappen och börja prata med alla igen. Låt inte sambon (?) bestämma vad du ska göra eller inte. Be a man! Och, pssst, vill man inte svara på en känslig fråga finns alltid möjligheten ”inga kommentarer”.