”Förhoppningsvis tittar hon ner från himmelen”

Ägaren Bengt Simberg om tragedin som formade hans liv – och sagan om Wild Love: ”Var ju bara en fattigpensionär”

Pensionären Bengt Simberg var med om en tragedi som fick honom och familjen att lämna Värmland.

I stjärnstoet Wild Love har han hittat sin drömhäst och auktionsfyndet som köptes för 35 000 kronor har passerat fem miljoner kronor insprunget.

– Förhoppningsvis tittar min dotter ner från himmelen och gläds åt oss, säger Bengt till Trav365.

Pensionären Bengt Simberg upplever sin bästa stund i travlivet ihop med egenägda Wild Love. Tillsammans med tränaren Anders Lindqvist är de ute på en Sverige-turné som började i Stockholm under Elitloppshelgen, fortsatte i Östersund och nu till helgen står Boden näst på tur. Succétrion reser land och rike runt, träffar nya människor och tar selfies ihop. 72-åringen är ute på sitt livs äventyr och har Anders att tacka för mycket.

– Han känner en herrans massa folk och vart vi än åker blir vi väldigt väl mottagna. Som person är han jättevarm, snäll och omtänksam. Dessutom lagar han bra luncher, och det säger jag inte för att vara vänlig. När jag besökte Anders på Grosbois brukade han bjuda på olika grytor, och inte bara till mig utan tio andra, berättar Bengt för Trav365.

När vi når ägaren sitter han och vännen Lindqvist i bilen på väg mot nya spännande äventyr. Det framkommer att Bengt har haft en del telefonproblem de senaste dagarna.

– Jag är inte så teknisk men vi träffade nyligen en kille som pillade på några knappar och fick igång mobilen.

Var det strömknappen som behövde tryckas in?

– Ha ha, nej det var nog något annat men han ordnade det gratis. Varför ska ni skriva en artikel om mig? Är det så intressant för läsarna? Ta bara någon gammal text och klistra in därifrån. Den finns en om mig som är bra, men där skrev de "fru Simberg" om mitt ex, men vi är inte ihop längre.

Anders flikar in:

– Så nu är han ute på den fria marknaden!

– Anders, detta ska ju inte bli en kontaktannons, kontrar Bengt med och berättar i ett senare skede av samtalet att det visserligen vore trevligt med lite sällskap, men att inga damer knackar på dörren just för dagen.

Grisbondens flytt efter tragedin

De båda gentlemännen verkar vara som ler och långhalm, märkligt vore annars när man har en häst som på sina två senaste starter sprungit in mer än 1,3 miljoner kronor.

– Det är svårt att inte ha kul när hästen går så bra, berättar Anders.

Simbergs familj har varit bönder på olika gårdar i Värmland sedan 1600-talet och större delen av hans arbetsföra liv har verksamheten handlat om grisuppfödning. Bengt är visserligen född i Säffle men saknar den lokala dialekten, detta eftersom han som fyraåring flyttade till Sörmland och gick i skola där innan flyttlasset gick tillbaka till gården när han var tolv.

– Vi hade suggor och slaktsvin och det var en bra produktion. Bondelivet i min familj dör dock med mig då mina barn har andra intressen, och släktgården sålde vi också till grannen för cirka tjugo år sedan. Då tog vi beslutet att som familj flytta ner till Skåne och påbörja ett nytt liv.

En stor anledning till flytten är en tragisk historia som Simberg tidigare inte berättat om för media. I samband med en traktorolycka förolyckades nämligen en av hans döttrar, hon hette Emelie.

– Egentligen vill jag inte tala om detta då det var en så pass allvarlig händelse i vårt liv, men jag känner att det är viktigt att nämna anledningen till varför vi lämnade Värmland. Min dotter klämdes ihjäl av en traktor. Grabben som körde sommarjobbade men fick inte stopp på den. Det var ett jäkla kaos. Vi tvingades sedan se olycksplatsen varje dag och det var extra tufft för min dåvarande hustru Britta. Därför togs beslutet att flytta. Dagen innan olyckan hade vi varit i Eriksberg på en landslagsuttagning i dressyr och dottern hade då vunnit pris som vinstrikaste ryttare. Vi var så glada och åkte hem med våra rosetter, men egentligen skulle hon stanna där över natten... Hade hon gjort det så hade hon varit i livet i dag. Det känns hemskt fortfarande men förhoppningsvis tittar hon ner på oss från himmelen och gläds över våra framgångar med Wild Love.

Även om det tog emot att sälja gården som funnits i familjen under så många generationer fick Bengt medhåll från far sin som då ännu var i livet.

– Jag minns att han sa: "Sälj det här stället och skapa er en tillvaro någon annan stans." Eftersom vi hade haft hästar tidigare så beslutade jag mig för att börja jobba som hovslagare, det fanns stor efterfrågan för mina tjänster i Skåne. Kanske jobbade jag under en period för mycket, både dag och natt, men jag mår bra av att svettas. Det är en hälsosam hobby att arbeta med hästar.

”Jag åkte ner i ett dike”

Och hästen som kom att förändra allt heter Wild Love, en sjuårig märr som Bengt hittade på en Kriterieauktion som unghäst. Att det blev just hon är en solskenshistoria i sig, fylld av tillfälligheter. Via en lyckad fastighetsaffär hade familjen 200 000 att röra sig med i jakten på en travare som i mångt och mycket skulle fungera som terapi och avkoppling efter en lång dag på jobbet.

– Vi hyrde ut lägenheter och det visade sig vara en guldgruva. Jag tjänade mer pengar på det än som hovslagare och ville köpa en häst mest för skojs skull. Dessutom hade vi bra träningsförhållanden.

Med plånboken fylld och köpsuget på topp gav man sig ut i landet och besökte allehanda auktioner. Det gick... sådär.

– Jag var bland annat på Kolgjini Sales och såg flera hästar som jag gillade, men tyvärr kostade alla fina en miljon eller mer. Det blev även ett besök på en Kriterieauktion i Stockholm men då fick jag beslutsångest. Det kunde bli skit och jag är feg av mig.

Ett år gick och Bengt gav sig ut med gräsklipparen. Det slutade dock med en vurpa och en tur till sjukhuset.

– Jag åkte ner i ett dike och försökte dämpa fallet med benet. Träskon försvann, strumpan likaså. När jag tittade ner såg jag att stortån var kluven på mitten. Efter läkarbesöket satt jag sysslolös och klarade ej att sko häst. Det blev en del bläddrade i en auktionskatalog. "Fan, nu flyger jag till Stockholm.", tänkte jag, och besökte ännu en Kriterieauktion. Där satt jag en rad bakom Timo Nurmos. De bjöd på allt bra och hästarna jag var ute efter gick för mer än min budget.

Ägaren ångrade sig nästan

Då var det så dags för Wild Love att gå under klubban. En liten märr till storleken, bara runt 150 centimeter över manken.

– Jag var ute efter en Love You-avkomma och gillade stammen på henne. Auktionsförrättaren meddelade att det verkade som om hästen skulle gå osåld, så jag lyfte på handen och bjöd 20 000 kronor. Någon annan kontrade med 25 000 men jag höll kvar programmet i luften och fick till slut henne för 35 000 kronor. Men när jag såg hur liten hon i själva verket var ångrade jag mig nästan. När jag senare skulle gå till sekretariatet och betala för henne noterade tjejerna att det fortfarande fanns 165 000 på kontot, men något ytterligare köp var inte aktuellt trots deras uppmaning. Jag inhandlade dock en sele och långsamvagn som Johnny Takter haft en gång, man måste ju lyxa till det. Det går inte en dag då jag inte tänker på hur mycket hon har förändrat mitt liv, jag var ju bara en fattigpensionär med hästar som hobby.

Succéköpet har nu sprungit in drygt fem miljoner och förändrat ägarens liv till det bättre. Men det var först när han tog beslutet att skicka ner sin ögonsten till Frankrike, Grosbois och Anders Lindqvist som pusselbitarna föll på plats. I Anders trygga nypor har man kommit underfund med tidigare skavanker som ofta stoppat upp Wild Love.

– Det började inte så bra då hon tidigt åkte på en korsförlamning. Anders var då snabb med att påpeka att jag inte insett att hon dras med muskelproblem och därför kräver ett speciellt träningsupplägg. Numera går hon fort var tredje dag och det blir ofta två pass per dag. Så har jag aldrig tränat själv och man vill ju inte erkänna att det finns folk som är bättre på detta än jag, men så är det givetvis i Anders fall. Utan honom hade jag aldrig kommit tillrätta med det som stört Wild Love och jag har honom att tacka för mycket. Och nu får jag vara med på en jätteresa ihop med denna hästkarl. Det är underbart att som 72-åring kunna resa så mycket och träffa alla nya människor. Det som skulle vara i sex veckor har nu hållit på minst tre gånger så länge, först i Frankrike och nu i Sverige.

De båda sprang på varandra i samband med en auktion då Bengts andra häst Staro Primadonna inhandlades. Där och då hade Anders tydligen ingen vidare koll på vem han hade att göra med.

– Jag gick fram och frågade om han hade plats för en häst i sitt stall. "Vad har du för häst?", svarade Anders som inte kände igen mig. Han bad mig bokstavera namnet och letade sedan upp henne på internet. Då blev det tyst en stund. "Du är välkommen!", blev svaret. Så vi åkte ner och en dag bad han mig och min son Edward göra honom en tjänst. Han behövde någon som kunde resa 90 mil med en häst som skulle starta i Cagnes-sur-Mer. Jag minns att det ösregnade hela vägen men vi ställde upp. Hästen vann loppet och det blev en hel del champagne efteråt.

”Man vill inte vara kaxig men...”

Det har totalt sett blivit fyra vinster för Wild Love efter flytten ner till varmare breddgrader och Bengt svävar fortfarande på moln efter segern i Harper Hanovers lopp, samt andrapriset i Jämtlands Stora Pris. Ägaren ville egentligen starta sin märr i Stoeliten under Elitloppshelgen men tränaren var kaxig och pushade på att spänna bågen.

– Harpers är mitt livs höjdpunkt. Jag är så glad att Anders fick rätt och det är fantastiskt att jag inte fick min vilja igenom. Kevin Oscarsson körde som en demon. Vi hade inför loppet pratat om hur kul det vore om han kunde hitta ryggen på Who's Who under slutvarvet, och precis så blev det. I sista sväng sa jag: "Fasen, hon vinner ju!" Vad en pensionär som jag gör med en miljon kronor? Det brukar lösa sig. Pengarna har jag faktiskt inte brytt mig om då jag inte är dyr i drift.

– Hon var även jättebra nu senast i Östersund. Ingen trodde att hon skulle hålla ledningen då men hon har visat startsnabbhet i Frankrike. Dock har hon tidigare varit het bakom bilen och har en känslig punkt efter hundra meter.

På sikt drömmer man om Prix d'Amerique på Vincennes, en enorm bedrift för en glad amatör med endast två hästar i sin ägo.

– Först måste vi komma med, och dessutom ska hon vara frisk och kry. Det känns overkligt i dagsläget men vi ska åtminstone försöka.

Men först väntar ett besök i Boden på lördag och från ett perfekt startspår vågar Bengt sticka ut hakan en del. Kanske inte lika mycket som vännen Lindqvist, men ändå mer än brukligt.

– Först tänkte man "usch och fy fan" när man fick se startlistan, men så var det ju även senast. Jag tycker inte att lördagens lopp är tuffare. Man vill inte vara kaxig men bland de tre ska hon kunna vara igen. Efter Boden siktar vi nog på Årjängs Stora Sprinterlopp, det vore speciellt att "komma hem" och tävla med henne i Värmland. Hon är ingen bra reshäst men har numera Staro Primadonna med sig som sällskap och då går det bättre. Så det står amerikansk vagn i startlistan? Det är fel, hon går med samma vagn som vi inhandlat inför starten i Harpers, avslutar Bengt.