”Bra kort i hela fältet – Örjan har ett ess…”

Micke Nybrink

Kan Commander Crowe detroniseras?

Den frågan måste alla V75-spelare ställa sig i dag.

Mitt svar är ja för fasen.

Bara inte alla kastar sig på rygg igen.

Hugo Åbergs och Extra V75 med en snygg jackpott på toppen. Det är omöjligt att inte gilla läget. Det häftiga är att sporten är ruskigt bra över lag och att det är snudd på tradition med fantastiska insatser av formtoppade elithästar.

Det här är tisdagskvällen som hamnar i travets egen Guide Michelin.

Det bästa är förstås att vara på plats, stämningen brukar vara som en sommarkväll på en strandpromenad någonstans vid Medelhavet. Alla trivs, ingen klagar. Vi andra arma stackare får väl dra ut tv:n på uteplatsen/balkongen.

Bländas av listan

Huvudloppet, V75-6, är bättre än på länge. Det känns så. I och för sig är mitt minne sällan i ordning men det var länge sedan man bländades så här av en startlista till Hugo Åbergs. Eller vid närmare eftertanke: det är nog fasen alltid så här. År efter år. Helt otroligt egentligen.

Commander Crowe är hästen alla nämner, det är honom man måste slå för att vinna. Efter vinsterna i Oslo Grand Prix och Elitloppet har han mötts med så stor respekt att det nästan blivit tråkigt.

Konkurrenterna har liksom bara duckat, tittat på och applåderat. Vinsterna i Kouvola och Forus har han tagit genom att skramla med medaljerna i defilerings­volten.

En månads paus, inte så tuffa lopp före det och spår fem bakom bilen borde innebära att de andra hostar upp sig. Så mycket är det inte som skiljer hästarna i eliten åt. Kom igen nu. Det är nästan bara positioner som avgör och den som spelar spelet högst och bäst vinner.

Jag vill gärna se Erik Adielsson trycka av Oracle från start. Förhoppningsvis släpper Kolgjini med Lavec Kronos, han vann ju det här loppet bakifrån förra året, och en Oracle i ledningen blir inget rundningsmärke. Insatsen i Kalmar då han vann på1.10,6 räcker långt.

Inget är givet

Får bara Christophe Martens bakom Commander Crowe möta alla de andra så är inget givet. Då kan det kanske bli fel för den offensive belgaren?

Med allt det här i bakhuvudet är min stora idé Orecchietti. Jag är inne på att Örjan Kihlström spelar det här svåra och tajta spelet bäst av alla. Han har en häst klarar det mesta, grovjobb om det behövs, speeda i hiskeligt tempo om det krävs.

Stefan Hultman säger att han förväntar sig en superprestation och det gör faktiskt jag också.

Det fina med Örjan Kihlström är att han inte kommer att förivra sig. Han ger sig inte in i några onödiga slagväxlingar, det får de andra göra och samtidigt vet han att hästen är bra nog att göra det själv. Så för min del blir det spik på Orecchietti, väl medveten om att han ska slå alla, att det inte finns några svaga kort. Men, som sagt, Örjan har ett ess på hand.

Övrigt om omgången i korthet:

 Superläckre Occhione Jet leder hela vägen V75-3. 1 609 meter gör att spår ett är pole position och Adielsson bränner inte det här smashläget.

Perfect Toll är en kanonhäst och även om motståndet är tufft städar Svanstedts blivande gulddivisionare av allt i V75-7.

Xquisite Chocolate har förstås toppchans i V75-4: skor, medel och torsk senast, barfota och sprint nu. Men jag gillar uppsynen på Mosaique Face och dubblar med honom.