Saston är värd en vila
Publicerad 2013-01-27
Micke Nybrinks krönika från helgens V75
Sveriges starkaste häst brukar hoppa kråka och vinna ändå.
Det har sett tveksamt ut.
Förr eller senare kommer förstås
galoppen.
Det gjorde den i Halmstad i går.
Det är alltid skönt att sätta spiken direkt, att ha den prövningen undanstökad, även om det förstås är oerhört tråkigt att spricka i V75-1. Just då känns det som att dö en smula. Bukskjuten liksom. Men V75 är inget spel för fegisar, det är tyvärr alltid ”toppchans” att det går åt helvete förr eller senare.
Mitt singelstreck i V75-1 Mr Fitch fick planenligt ta över ledningen i första sväng och sen hände det egentligen ingenting. Värsta motbudet Candor Hall hade galopperat bort sig i starten och Conrad Lugauer höll ett skamligt lågt tempo, 1.16 första
1 000. Vi snackar sömnpiller i form av ett travlopp, läge att zappa runt lite tills de är på upploppet, gå på muggen eller varför
inte göra en smörgås.
Ändå blev det knallhårt i mål när Mr Fitch stumnade och Prada Secret störtdök från tredje inner. Han var inte alls på topp, högkapable Mr Fitch, men vann på att han var favorit och inte synades. Det kändes skönt att för en gångs skull slinka på en ren bluff.
Örjan Kihlström och Johnny Takter såg till att det blev knallhårt tempo i V75-2. Kihlström försvarade ledningen med You Talking to Me (De Niro i Taxi Driver…) i 800 meter innan Takter kunde trycka sig till front med favoriten Handsome Knight. 1.12,4 första 1 000 i lägsta klassen är vansinne, särskilt när det är full distans. Båda hästarna skrittade i mål, sist och näst sist, 40 meter efter vinnaren. Upprörande?
Inte alls, sånt som händer när man tävlar.
Peter Ingves hade sparat krafterna med Icebear som smög med i fjärde invändigt och spurtade till vinst när han fick luckan i
sista sväng. Bra gjort men också aningen pliktskyldigt.
Saston kan vara Sveriges starkaste häst och han var favorit i guldloppet. Borde krossa allt, tänkte tydligen många spelare. Örjan Kihlström gjorde ett allvarligt försök, anföll i exakt rätt läge 1 300 kvar men in i sista sväng blev det galopp och det fanns inget som
talade för att han vunnit om han stått på
benen. Travat dåligt har han gjort vid några tillfällen men galopperna har inte varit så vanliga. Nu gick det inte längre och det
kanske är dags, Stefan Melander, att ge
honom en paus nu. Det är han väl värd?
I ledningen gled underbart fine tioåringen Strong Boy D.E. undan till enkel seger och man kan bara njuta av att se en häst i det skicket. Det här är svensk travsport när den är som bäst, raka motsatsen till amerikanskt trav.
Remember Laser ledde stoloppet, V75-5, från start till mål. Hon var fin men flera konkurrenter gjorde bort sig. Åke Svanstedts Bailey Sweet Grim flög fram på sista långsidan men galopperade 500 kvar. Hon såg inte alls trött ut då men varvräknaren var kanske uppe på det röda för länge?
Mitt andra singelstreck Havbergs Mimi
bombade till ledningen i V75-6 och sen låg Kenneth Haugstad ner i jänkarvagnen
hela vägen till en lätt seger. Läcker häst som imponerade.
I dag: Prix d’Amerique. Dags för Maharajah att smiska upp några fransoser.