Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Ragnar, Ragna

Micke Nybrink: Bara en häst som kan vinna

Publicerad 2012-12-04

Expertens krönika med tips

Det sågades och dissades.

Folk är bra korkade.

Själv såg jag något helt annat.

Jag tror faktiskt det var vinnaren av Prix d’Amerique.

Snacket inför Prix d’Amerique är alltid intressant och frågan är varje år: Hur står sig det svenska A-laget mot fransmännens armada av konditionsfenomen?

En sak har vi lärt oss. Det är tuffare än vi tror. Att åka ner till Paris under vintern och tvåla till dem är lika enkelt som att storma in i lejonkulan, boxas lite och sedan flinande knalla ut med stora antilopköttstycken under armarna.

Visst, de tar emot oss men de gör det inte med öppna armar; de gör de med slipade knivar, laddade bössor och höjda knölpåkar.

Men vi får inte låta oss skrämmas. Vi har en häst som kan göra det. Vi har en pålle som kan ge de franska lejonen duktigt med spö. Han var ytterst nära förra året och som det ser ut nu är det ingen annan (svensk häst) som kan vinna Prix d’Amerique 2013.

Jag följde med häpnad snacket efter Maharajahs start i Eskilstuna i tisdags. Ni såg säkert loppet. Prix d’Amerique-tvåan från 2011 gjorde sitt andra framträdande den här säsongen, kördes till spets efter 600 meter, lufsade runt innan farten drogs upp 500 kvar. Över upploppet fick Maharajah sträcka på sig och det var med liten marginal han avfärdade Zlatan Blou sista 100.

Många fnös och menade att det där var ju inget bra alls, att han borde ha vunnit lätt och att han inte duger mot fransmännen. Det kraxades och dissades, något som vi är bra på i Sverige.

Vilka tomtar. Fattar de ingenting? Maharajah ser ut som en dröm, han speedade 1.09 sista 500 och att det blev knappt berodde enbart på att Örjan Kihlström ville ha det så. Om han känt för att vinna lätt skulle han förstås ha kört hårt hela vägen.

Loppet blev en duell över 200 meter och om det är något Maharajah inte ska tävla i så är det supersprint. Han matchas mot världens tuffaste lopp, hästarnas tuffaste bergsetapp, loppet där snabbhet inte betyder ett dugg, loppet där hög syreupptagningsförmåga, mjölksyretröskel och moral är de viktigaste egenskaperna.

Allt det här har Maharajah. Även om vi pratar om Quarcio du Chene, Raja Mirchi och Noras Bean är de förstås småpotatis om man jämför dem med vårt stora hopp. De har inte visat att de älskar kriget på Vincennes stora bana på samma sätt. Visst, de kan sluta ganska långt fram om det klaffar. Men vi har bara en häst som kan vinna. 

Till sist: Har ni också bli tröttnat på att se slutkörda unghästar nu? Increased Workload och hans kompisar i lördags var ingen attraktion.