Nybrink: Jag har hittat dunderdraget på V75

Micke Nybrink

Han ser ut som en stjärna.

Förra året inledde han briljant men sen gick tyvärr luften ur honom.

Senast var han tillbaka. Han är omgångens dunderdrag.

Hell of a Kemp tävlade med framgång i tuffa årgångslopp som treåring. Peter Untersteiners snygging startade 14 gånger, vann tre lopp och drog ihop 736 000 kronor. I slutet av året slog han självaste Juggle Face i Örebro. Det var ingen turseger: Hell gick i dödens medan Juggle smög med i andra ytter.

Såja.

Inledningen på fyraåringssäsongen var också brutalt bra. I årets andra start var han fenomenal. Från spår fyra bakom bilen kördes han tufft till ledningen efter 700 meter. Över upploppet utmanades han av den kommande derbytvåan Zorro Photo (rygg ledaren) men den kraken avvisade han med en fnysning och vann på 1.13,7/2 140 auto.

I det slagna fältet fanns även Joke Face, derbyvinnaren. Hell of a Kemp är på riktigt, det insåg jag då. Men … resten av året blev i stort sett bara pannkaka. Ytterligare fyra starter hanns med innan han i slutet av juni, med svansen mellan benen, gick till vintervila.

Tre starter i år

I år har han hunnit med tre starter. De två första bjöd på en rostig häst som behövde loppen efter lång frånvaro. Men senast, i Halmstad den 7 februari, var han back in business. Hell yeah. Jörgen Sjunnesson, underskattad men mycket skicklig kusk, körde och han gav femåringen en lugn resa i fjärde ytter. 850 kvar gled Jörgen med i ryggar och i sista sväng pressade han ner gaspedalen en aning. Loppet var över på några sekunder. Hästen flög fram, förbi och ifrån. Intrycket var lysande – en häst kan inte se bättre ut över ett upplopp.

Om han vinner V75-1 i morgon? Landar man i sand om man trillar av en kamel? Är Björn Goop och Åke Svanstedt som hund och katt?

Rock ’n’ roll i sista

På tal om Svanstedt, han tränar min andra spik i Kalmars roliga V75-omgång. Jag trodde på Conrads Linsan senast och då höll hon ledigt undan för Sveriges bästa sto, Frillan Filiokus. Nu ska Linsan runda ett halvhyggligt gäng ston i V75-5. Från innerspår på tillägg kan det häxa lite men körande Frank Nilsson kan sitt jobb. Han tar sig ut, anfaller 800 kvar, får rygg en bit och blåser till sista 300.

V75-7 är ett sånt där lopp jag efterlyste i min spalt nyligen, lång distans med hästar på flera volter i stället för gamla trötta gulddivisionen. Nu blev det bara två startfållor men det är tränarnas fel. Fegisar. Hur som helst, loppet är svårtippat och efter en timme i arkivet väljer jag att chansspika The Bad Rock. Han står 20 meter bättre till än senast då han sprang jämnt med vinnande Imola November.

Spår två med volt på startfållan, Thomas ”spetsar med en Ålandsbåt” Uhrberg och ganska starttröga 2 640-kompisar borde innebära tidig ledning. Sen hoppas jag att det håller.­ Så bra är de inte, tilläggshästarna. De är vana att smyga i en skyddad verkstad (guld) och det är väl endast Imola November som ens kavlar upp ärmarna?

Till sist: Glöm inte Nelle Pelle i V75-6. Jag vet att han har hopplösa spår tolv bakom bilen på 1 640 auto. Skit i det. Formen är strålande och spurten näst senast räcker och blir över i ett ganska formsvagt gäng. Kalmars upplopp är långt (207 meter) och med minsta flax städar han av dem.