”Håller alla tummar för att han blir frisk”

Micke Nybrink

Micke Nybrink om helgens V75 och den otäcka olyckan

Nu är den på gång, den gröna armén.

Åke Svanstedts vältränade djur närmar sig fjolårsformen.

Jag satsar allt på två av dem.

Momarkens jackpottomgång faller mig i smaken.

Men först – något som inte alls känns bra. Olyckan på Solvalla. Jim Frick ligger på sjukhus med hjärnblödning. Usch. Jag mådde riktigt dåligt framför tv:n i onsdags. Jim är en av travets profiler, en av de sista dinosaurierna som både tränar ett stort stall och kör lopp dagligen. Han är ett naturbarn med en skön stil, lite av travets egen Zeb Macahan. Hårdhänt men med ett hjärta av guld och alltid ­nära till skratt. Fan vad jag (vi) gillar honom.

Nu håller jag alla tummar för att han blir frisk och snart är tillbaka i sulkyn på Solvalla,­ sitter­ där tjoar åt alla han möter, spottar lite, skäller.

Extremt långt upplopp

Momarken var det. Banan ligger i Mysen, några stenkast väster om Årjäng, precis innanför den norska gränsen. Upploppet är extremt långt, 240 meter, och kurvorna är snäva eftersom banan tidigare mätte 925 meter – nu är den 1 000. Körspö är förbjudet och i Norge får man galoppera på upploppet utan att diskas. Spår 1, 3, 5, 6, 7 är de bästa med voltstart.

I V75-1 är det auto med samma upplägg som i Sverige. Loppet håller hög klass och sex streck känns nödvändigt. Spontan­draget är förstås Avalon Spider. Honom måste man bara tro på. När han vann på Solvalla den 22 november, från dödens, var han kusligt bra. Nu är Roger Malmqvists slaktare i samma form igen, hoppas jag. En annan rolig är Organic Value som har toppchans om ledningen nås.

V75-2 bjuder på två bössor, en svensk och en dansk. Ricardo des Ecus känner ni till. Här snackar vi om en travare med ett löphuvud av sällan skådat slag. Han vill vinna, alltid. Senast var han djävulskt bra. Det lär behövas även nu då Bo Westergård plockar ut Sune Palema. Jag har sett honom några gånger och kan lova att han kommer att vrålspurta. Bra chans.

Kallblodsloppet ­(V75-3) är som vanligt en sorglig historia för oss svenskar. Norrmännen har alla de bästa hästarna och jag kastar in handduken redan nu. Sex streck borde räcka, det kan till och med vara övergarderat. Voje Frigg är klar favorit men motståndet är tufft, vinsterna är tagna i enkel konkurrens.

Moonlight Kronos har jättechans i V75-4. Klarar Lutfi Kolgjinis sto den norska voltstarten lär hon braka till front, sen bombar Ludde hela vägen. Årsdebuten var fin: hon dundrade 1.12 sista rundan och är en riktig löpare. Tiffany Brodda är enda hotet från tillägg men jag gillar även sjuprocentaren Gehör som är startsnabb och äckligt speedig. Rygg ledaren? Pang?

Svanstedt och True Q. spikas

i långloppet, V75-5. Senast vann duon över lång distans efter att ha lagt flera speeder och slagit av Oceans Eleven över upploppet. Nu blir det barfota runt om och motståndet är ljummet. 50 procents vinstchans bör den lilla racern med den starka motorn ha.

Högsta klassen, V75-6, lär utvecklas till ett riktigt sjöslag. Jag har fått för mig att Kolgjini kan vinna med Ridgehead Cahore, trots att hästen står fel inne

i loppet. Ridgehead är startsnabb och Kolgjini går på knock. Senast var det Västerbo Paradise som fick bita i canvasen. Även Maid For Tag är intressant. Funkar bara i spets? Inte alls, hon har avslutat strålande i spåren sista 700 tidigare.

Clear Sign är kanske lite av en gris i en säck; hans debut för Åke Svanstedt var inte vad jag hade förväntat mig. Men nu låter det väldigt bra från stallhåll, formen är kraftigt uppåt och det blir skoryck och laddning mot tät. Motståndet? Vilket motstånd? Clear Sign möter sig själv. Kör.