Hultman var lika glad som miljonvinnaren

Micke Nybrink

Micke Nybrinks krönika

Ingen är oslagbar – det finns inga undantag.

Det skiljer ingenting mellan hästarna.

Och jag blev varm i hela kroppen av att se honom.

Rafflande helg, eller hur? Liraren ”Chrille på Krukan” tog hela V75-potten, Ready

Cash fick stryk och Maharajah var back in business. Jag tror faktiskt att Stefan Hultman var lika glad som storvinnaren Christer Eriksson. För Hultman var nog känslan av att ha Maharajah tillbaka i form lika mäktig och omtumlande som det är att vinna 56 miljoner.

För vi har ju verkligen kraxat. Ljudet från oss olyckkorpar efter Maharajahs förluster har varit öronbedövande och det har förstås känts jobbigt för Stefan Hultman. De sex förlusterna har ventilerats, vänts ut och in på. Det här går aldrig, sa vi efter det sista magplasket i Örebro. Då var Maharajah klen, då var han en tusenoddsare i Prix d’Amerique.

I söndags vände allt. Maharajah var tillbaka på sitt favoritunderlag i Paris, sin favoritbana Vincennes och det var, för att uttrycka sig klyschigt, som om han kommit hem. Spurten till fjärdeplatsen var den bästa av alla i loppet – och av bara farten gick luften ur den oövervinnlige (fniss) Ready Cash. Okej, kusken Franck Nivard körde som ett arsel men hästen fick stryk, han var trött i mål.

Ready Cash är alltså ingen travhäst från yttre rymden. Han är jättebra men precis som alla andra kan fransosen förlora. Ready Cash är absolut en häst som går att slå nästa söndag.

Det kan rent av vara så jävligt (underbart) att Maharajah är på väg upp i form medan hans motståndare Ready Cash är på retur. Fett najs, eller hur?

Jag blev faktiskt lycklig som ett barn när jag såg Maharajah spurtade så där. Blev inte ni? Det kan vara dags för något fantastiskt igen. Det säger jag utan att tycka att jag är en travromantisk drömmare.

Strecklistan blir crazy

På Åby fick alla vi som är tröga lära oss V75-läxan nummer ett, den som jag bankat in i min egen skalle en miljon gånger: Det skiljer nästan ingenting mellan hästarna som tävlar på V75.

I V75-7, V75-Mästarna (lägg ner det fåniga nya namnet), fick vi ett tydligt exempel på hur lite det är som diffar. Admiral Sea slog Nahar och Quarcio du Chene och några millimeter efter Quarcio kom 92-oddsaren Nimbus Hackstable farande. Han gick fortast av alla över mål och hade nog vunnit om loppet varit längre. Han slog för övrigt Noras Bean på speed över upploppet.

Just det här måste man fatta som V75-spelare. En strecklista på V75 är inte alls samma sak som en V65-strecklista. På V75 kan en enprocentare som Nimbus Hacktable ha lika bra vinstchans som en 15-procentare på V65.

Strecklistan blir så crazy för att alla ­hästar är bra på V75 och att några alltid blir felaktigt bortglömda. På V65 är strecken en bättre spegel vad gäller vinstchansen.