”Travet ska vara tufft som NHL”
Publicerad 2011-09-06
Micke Nybrinks krönika
Vem uppfann travreglementet?
Sören Nordins farfar?
Dags att riva det i tusen bitar.
Och vem vann egentligen Derbyt?
Vad hette hästen?
Det är småsaker som avgör de stora loppen, detaljer, några centimeter kan betyda allt. Ju större loppet är desto mindre är marginalen. Kuskarna tvingas köra på gränsen och så länge ingen blåser i pipan, så länge ingen säger stopp, tullar de lite mer på säkerheten och rättvisan. För varje gång de klarar sig flyttar de fram sina positioner.
Jag skulle göra exakt samma sak. Man rättar sig efter nivån som tillåts.
Om vi jämför våra bästa kuskar med NHL-proffsen i ishockey kan man säga att båda lägren vet exakt vad de gör (om vi bortser från Ulf Ohlsson bakom Amaru Boko i derbyt). I NHL åker man numera ut direkt för minsta förseelse: ett lyft av klubban, petning på byxan – det är liksom benhårt. Båset direkt. Ingen knorrar, alla vet.
Men i vår elitserie, i svenskt trav alltså, har vi släppt på för mycket, allt är wash out. Med NHL-regler skulle det bli 70 utvisningar i ”första matchen” men sedan skulle spelet/loppen se annorlunda ut. Halvspårskörningar, denna förbannade löpförstörare, skulle snart vara ett tragiskt minne. Hastiga temposänkningar i ledningen eller i dödens skulle inte kunna existera. Inte när Lugauer (eller kanske Goop?) fått 20 000 i böter och två veckors avstängning och skrikande burits av banan.
Nä, gör om travreglementet ordentligt
– hur gammalt är det? – och tillsätt proffsdomare. Ganska snart ser vi diskningar i första sväng och till att börja med är vi smått chockade och kluvna. Men efter några år har det nya, moderna reglementet satt sig och kuskarna kör därefter. Det är inget konstigt alls, det handlar om anpassning till nya förhållanden. Sånt håller man på med i alla andra sporter.
En travtokig kompis sa så här en gång:
”Jag är lika insatt i fotboll (han har tränat fyra, fem seniorlag) och hockey som i trav och domarna i travet håller ungefär division 3-klass i fotboll. Problemet är att man kan torska en miljon på deras misstag/okunnighet/feghet/brister i reglementet. Det gör man inte i trean i fotboll ...”
En annan kompis sa så här när jag kom från Derbyt i söndags kväll. ”Öh, Micke, vem vann Derbyt?” Jag svarade trött att det gjorde ju Beau Mec och undrade sen om han inte sett loppet eller larvade sig. ”Men ni pratade ju bara om att Torbjörn Jansson och Timo Nurmos hade vunnit. Jag som trodde att det var hästen som sprang, att det var han som var bäst”.
Pelle säger sanningen, alltid. Hästarna gör jobbet. Beau Mec svarade för en grym prestation och är den som ska hyllas mest. Vilken styrka, vilket mod, vilken vilja att vinna trots att han knappast är den största talangen. Det kanske finns hopp för mig också – som spelare?