Mamma Susanne: ”Vinn loppet – för min skull”

Stjärnskottet Kevin Oscarsson startar med rekordhästen • Mamma Susanne om sonens framgångar – och hyss

Daniel Söderbäck

Han refererade travlopp med sina leksakshästar och gjorde upp träningsschema redan som nioåring.

Travet fick stjärnskottet Kevin Oscarsson med modersmjölken.

– Jag har tänkt att intresset måste ta slut slut någon gång, men det har det inte, säger mamma Susanne Oscarsson.

Under Elitloppshelgen vann stjärnstoet Wild Love miljonloppet Harper Hanovers lopp.

I sulkyn satt 26-årige stjärnskottet Kevin Oscarsson. Duon vann på segertiden 1,11,9, över 3 180 meter, med voltstart. Nytt världsrekord för äldre ston.

– Det är min största seger, absolut den största, sa Kevin Oscarsson.

Vid banans staket på Solvallas stallbacke stod mamma Susanne Oscarsson, 55, och följde dramatiken.

– Jag tänkte att: gud vad snyggt han kör efter varje drag han gjorde i loppet. Det kändes så rätt hela tiden, men ändå, det är Harpers. Jag kände inte att det skulle räcka till vinst förrän de svängde in på upploppet då jag vet att hon (Wild Love) är grym sista biten. Då steg pulsen, det kändes inte som det var sant, herregud.

Vad kände du efteråt?

– Jag kände en otrolig stolthet och glädje. Det var svårt att fatta att han vann. Det är svårt att förstå att ens egen son har lyckats så bra.

”Var med från dag ett”

Att det blev trav för sonen Kevin är inget konstigt. Med pappa Jim Oscarsson och mamma Susanne var det nästan omöjligt att undvika.

– Jag körde mitt sista lopp den 10 januari 1995 och han föddes den 26 januari, fem veckor för tidigt. Han var med i stallet från dag ett och har alltid visat ett jättestort intresse för djuren, säger ”Sussie”, som hon kallas och fortsätter:

– Från den dagen han kunde gå lärde han sig springa direkt och skulle bara upp till stallet. Där sprang han omkring och pratade med både människor och hästarna. Jag fick ha en grimma på honom så jag skulle veta var han var när jag jobbade, ha ha.

Det var inte bara stallet som var av intresse. Han lekte även trav med sina miniatyrhästar.

– Han hade små plasthästar där han gjorde upp banor och tävlade med och refererade loppen. Han fick en trähäst av en kompis till oss som alltid var med när vi var på travbanorna, det var bandage på den, som på riktiga hästar.

helskärm

”Jim blev lite arg...”

Men allting var inte bara lugn och ro med en travgalen son i småbarnsåldern. Susanne minns ett ögonblick starkt.

– Det var på Örebrotravet. Kevin måste ha varit fyra-fem år. Det ropades ut till defilering och både knäkappa och gamascher saknades till hästen. Jim blev lite arg och sa åt mig att jag måste hålla reda på grejerna. Då såg vi Kevin springa omkring på stallbacken med sakerna på sig, säger hon och tillägger:

– När vi hade vunnit lopp kom han till vinnarcirkeln med huva på huvudet och boots på fötterna.

Målmedvetenheten och intresset kom snabbt för Kevin Oscarsson. Ett intresse Susanne har trott skulle avta med åren.

– Han var tokintresserad från det att han förstod vad vi höll på med och jag har tänkt att det intresset måste ta slut slut någon gång, men det har det inte. Han fick små minikärror och grepar och har alltid jobbat hårt. Han skulle alltid göra det vi gjorde.

– Han började med ponnytrav när han var sju år och körde sina första lopp när han var åtta. När han var nio körde vi in en tvåårig häst. Han gjorde ett schema för hela året hur hästen skulle träna och vilka lopp den skulle vara med i. Det spelade ingen roll om det var snöstorm, stod det träning på schemat så gällde det.

”Blir aggressiv”

Hur mår du som mamma när han kör lopp?

– Jag är nervös, usch. Jag blir även lite aggressiv om någon kör snävt mot honom eller om någon trycker på när han sitter i ledningen. Jag kan kasta ur mig ord i stridens hetta. Jag lever mig in i det, sen lugnar jag ner mig. Är jag inte med på banan så tittar jag på ATG-live, det är inte många lopp jag missat.

Vem är bäst, Kevin eller Jim?

– Jag skulle nog säga Kevin. Jim kan nog bli lite arg, men sanningen måste ju fram, ha ha. Jim är också duktig med Kevin är lite mer allround och kan ändra mer taktik under loppen.

Sedan 2019 är familjen Oscarssons hem Småland och Vislanda i Alvesta kommun. Jim, Susanne, Kevin och dottern Natalie jobbar alla i stallet. Flytten ångras inte i första taget.

– Det är helt otroligt bra. Gården i Eskilstuna var harmonisk men för liten. Det känns verkligen som vi hittat hem efter att ha varit runt mycket. Vi har aldrig blivit så väl mottagna någon gång tidigare, smålänningarna är fantastiska människor.

Finns det utrymme för er att prata om någonting annat än trav i familjen?

– Hm, det blir mycket fokus på Kevins son som är sex månader, det är det största för mig just nu. Men mest är vi nog ganska insnöade på travet. Vi är en go familj men det är otroligt att vi inte är mer ovänner och bråkar mer än vi gör, eftersom vi är tävlingsmänniskor hela familjen.

”Vore ruskigt härligt”

På lördag är det återigen dags för Kevin Oscarsson att sätta sig upp som kusk bakom Wild Love, som tränas av Anders Lindqvist och ägs av Bengt Simberg.

Wild Love startar från spår ett i Jämtlands Stora Pris (V75–7) på Östersundstravet med 700 000 kronor till vinnaren.

– Jag vet inte om spår ett är ett så bra spår, då hon, i alla fall förut, inte var så snabb ut. Men Kevin har sagt att hon är mycket stabilare och coolare efter sin Frankrike-sejour. Hon har blivit stabil i psyket, Anders (Lindqvist) har gjort ett otroligt bra jobb med henne.

– Det kan vara bra om det blir rygg på ledaren och sedan tredje invändigt. Det är jättebra hästar hon möter men hon är bra själv, men jag ser att det finns lite risk att hon blir fast.

En seger i loppet skulle dock smälla högt för Susanne, som lämnade just hemstaden Östersund som 19-åring.

– Det är inte så många som känner oss i Östersund längre, men det vore ruskigt, ruskigt härligt om han fick vinna där. I alla fall för min skull, avslutar hon.