Karlsson: ”Segern var ett mästerverk”

Mattias Karlsson

PARIS. Prix d’Amerique var lika häftigt som alltid.

I första hand minns jag Bold Eagles kross av världsrekordet.

I andra hand minns jag Daniel Redéns historiska prestation som trea, fyra och sexa i världens största travlopp.

Prix d’Amerique på Vincennes är en av världens mest spektakulära återkommande idrottsevenemang.

Stämningen är hysterisk bland de 40 000 åskådarna, de gigantiska läktarna skakar under loppet och kroppen på mig själv darrar av upphetsning. Det är färgsprakande med alla flaggor på åskådarplats och kuskarnas stilfulla dressar.

Som varje år hände och smällde det mer i loppet än i en uppskruvad ishockeymatch. Det var kaos i starten, ständiga positionsförändringar, återkommande tempoväxlingar, körningar i vida spår och tuffa tacklingar. Man är tvungen att se loppet flera gånger om i efterhand för att upptäcka allt som hände.

Det här är ”horseracing” när den är som bäst.

Bold Eagle är en sann champion, en av de allra bästa travhästarna genom tiderna tillsammans med Varenne och pappan Ready Cash. Precis som pappa Ready Cash har nu Bold Eagle två raka Prix d’Amerique-segrar.

2016 vann Bold Eagle på den snabbaste tiden i Prix d’Amerique genom tiderna, 1.11,4. 2017 putsades det världsrekordet över 2700 meter ytterligare rejält till 1.11,2

Mycket av eftersnacket handlade om hur Jean Michel Bazire bakom tvåan Belina Josselyn och Franck Nivard bakom Bold Eagle tacklade Propulsion och Örjan Kihlström ut i fjärdespår för att få luckan när det var upploppsdags. Ingen var ändå särskilt upprörd i slutändan, det var enligt den franska regelboken.

”Mästeriligt kylig”

Franck Nivard vann sitt femte Prix d’Amerique, det är fem segrar på nio år. 37-åringen gjorde en mästerligt kylig insats och valde att sitta kvar länge nere i fältet eftersom han hade full koll på att de värsta motståndarna fick tuffa lopp som inte skulle hålla. På upploppet var Bold Eagle överlägsen i speeduppgörelsen.

Direkt efter loppet började kretsen kring Bold Eagle att prata om Elitloppet den sista söndagen i maj. De ska ha all heder för att vara så tydliga och målmedvetna.

På Solvalla har inte Franck Nivard lika stor rutin, enligt den svenska regelboken hade det blivit diskvalifikation för nämna tacklingar.

Samtidigt är Bold Eagle världens bästa travhäst just nu och min övertygelse är att han bara blir bättre i ett andra heat. Det är en häst som är stark, kan accelerera och tål att göra grovjobb.

Nu är det bara hoppas att Stefan ”Tarzan” Melander får ordning på förberedelserna för regerande Elitloppsmästaren Nuncio. Vi måste få det första mötet mellan det franske Prix d’Amerique-kejsaren Bold Eagle och den svenske Elitloppskungen Nuncio.

Svenske travtränaren Daniel Redén gjorde sitt första Prix d’Amerique. Med fyra hästar. Lionel var trea och tjänade 1,4 miljoner kronor, Propulsion var fyra och tjänade 800 000 kronor, Call Me Keeper var sexa och tjänade 200 000 kronor och Wild Honey diskades. Trea-fyra-sexa är en bragd och bara någon enstaka tränare har liknande resultat genom tiderna.

Lionel stod för en riktigt vass spurt, Propulsion fick ett tufft lopp utvändigt och orkade ändå speeda på upploppet och Call Me Keeper slogs om tätpositionerna hela tiden och klarade ändå fullfölja på övertygande sätt.

Daniel Redén med sina fyra hästar i Prix d’Amerique och kretsen kring Bold Eagle har verkligen satt färg på travvärlden. De bjuder på sig själva, de är öppna mot medier och publiken och når ut brett i sportvärlden.

I myllret på Vincennes stallbacke träffade Sportbladet på bland annat den franske fotbollsstjärnan Antoine Griezmann och ishockeylegendaren Mats Sundin.

Dagens käraste möte var ändå travtränaren Stefan Hultman. Det var hans första besök på Vincennes sedan segern i Prix d’Amerique med Maharajah 2014, och det var första gången han var på trav sedan sjukdomen, och när han fick gå in i boxen och bekanta sig med Bold Eagle var det första gången han klappade en häst sedan sjukdomen.