Abrahamsson: Fel att stänga av Rahimi

Uppdaterad 2016-01-20 | Publicerad 2016-01-19

Disciplinnämnden väljer att stänga av Daniel Rahimi.

Tacklingen är svårbedömd.

Men när allt vägs samman tycker jag det var fel beslut.

Hans Abrahamsson.

Jag har sett åtskilliga repriser på situationen där Daniel Rahimi tacklar John Persson. Det är definitivt en svårbedömd situation. Inget svart eller vitt.

Man kan absolut hävda att Rahimi går in onödigt hårt  – och att tacklingen träffar huvudet är odiskutabelt.

Men, Persson sträcker sig fram efter pucken, öppnar upp sig i en sårbar position och hans huvud är lågt. De fyra domarna på isen i Löfbergs Arena valde att fria helt. De gjorde heller inte någon anmälan i efterhand. Egentligen inget konstigt med det.

Anmälde gjorde i stället SHL:s Situationsrum, jag utgår från att även en majoritet av medlemmarna i referensgruppen var inne på samma linje.

Jag blev förvånad men absolut inte chockad över att Rahimi blev anmäld. Som sagt: det är en svårbedömd situation.

Men att i anmälan skriva att ”Rahimi har chansen att tackla mot axeln” tycker jag är att visa dålig känsla för spelet. Att begära att Rahimi ska kunna läsa av situationen, hur Persson ska agera, på en bråkdel av en sekund är snudd på orimligt.

Räcker inte att lägga skuld på den som tacklar

Jag avskyr tacklingar mot huvudet, och dess konsekvenser, lika mycket som alla andra. Men jag skriver det igen: ska vi komma till rätta med problematiken räcker det inte att lägga all skuld på den som tacklar.

Man måste se det från flera olika infallsvinklar, där ett stort fokus givetvis ska vara på den som delar ut tacklingen. Men ansvar måste också läggas på den som blir tacklad, hur han agerar, och även hur passningar i vissa fall ansvarslöst slängs i väg till oskyddad lagkamrater. Där finns det mycket som behöver bli bättre.

Annars ser jag ingen annan utväg än att vi förbjuder tacklingar. Och det vill nog ingen.

Därför hade en friande dom från disciplinnämndens varit ett steg i rätt riktning. Det hade sänt ytterligare en signal om att ett större ansvar läggs på den som blir tacklad. Nu stannade Rahimis avstängning vid en match och det känns varken hackat eller malet. Känns som disciplinnämnden valt mellanmjölksvägen. Att disciplinnämnden ändå tydligt poängterar den tacklades ansvar är ett halvt steg i rätt riktning.

Tacklingar är en del av spelet ishockey och alla som är på isen måste vara extremt införstådda med att det kan smälla. Och agera därefter.

Att disciplinnämnden den här säsongen väljer att fria en anmäld spelare är inte alls ovanligt. Spontant kommer jag på fyra fall: Riley Holzapfel, Almen Bibic, Emil Sylvegård och Adam Burish har samtliga varit anmälda för tacklingar som sedan friats av disciplinnämnden.

Glädjande uppgifter

Daniel Rahimi är en spelare som ligger nära gränsen. Det både ska och måste han göra för att vara effektiv i sin spelstil. Ibland har han definitivt gått över den. Samtidigt ingår det också för spelare att hålla extra koll när just en sådan spelare som Rahimi är på isen. Det är inget nytt, så har det mer eller mindre alltid fungerat. Däremot kan jag känna att förmågan att ”orientera fara” har blivit sämre. Delvis för att spelat går så mycket snabbare, men också för att respekten för den egna hälsan har blivit sämre.               

Nu verkar det ha gått förhållandevis bra med John Persson. Vad jag hör ska han vara spelklar redan på torsdag. Det är väldigt glädjande uppgifter. Men skadad eller ej tycker jag inte ska spela in i en sån här situation. Det är själva handlingen och uppsåtet som i första hand måste bedömas.

Följ ämnen i artikeln