Superhjälmen räddar Kenny

NHL-stjärnan: Jag vill ha ett liv efter hockeyn också

NHL-proffset Kenny Jönsson, 30, har under karriären drabbats av flera allvarliga hjärnskakningar.

Ett tag övervägde han att lägga av.

Men här är hjälmen som räddar karriären.

- Många tycker den ser fånig ut, men jag vill ha ett liv efter hockeyn också, säger Rögles nyförvärv.

I slutet av 1990-talet drabbades Kenny Jönsson av sex allvarliga hjärnskakningar i tät följd och hans karriär var i fara.

Han tvingades genomgå flera specialistundersökningar innan han fick klartecken att spela igen.

- Så klart att jag funderade mycket i den vevan. Man har ju förhoppningsvis 50 år kvar att leva efter karriären och hockeyn är inte det enda som räknas här i livet, berättar Kenny Jönsson.

Exakt huvudmått

Räddningen blev en specialgjord hjälm, som är 40 procent bättre än en vanlig ishockeyhjälm, enligt en undersökning i Nordamerika.

- När det såg som mörkast ut tog min agent på IMG och föreslog att jag skulle låta specialtillverka en. Och på den vägen är det, säger Kenny Jönsson.

Han åkte ner till Missions fabrik utanför Anaheim i Kalifornien och lät experterna göra en formgjuten hjälm av komposit.

- Mission håller egentligen på med inline-grejer, men lovade att hjälpa mig. Killarna mätte mitt huvud och gjorde hjälmen exakt efter min huvudform, säger Kenny Jönsson.

Hjälmen har inga skarvar och det är det och kompositmaterialet som är hemligheten.

Ett enda stycke

- Normalt är ju hjälmarna tvådelade, men den här är gjord i ett enda stycke, vilket innebär att kraften vid en smäll fördelas jämnt på hela huvudet, säger Kenny Jönsson.

- Sedan jag fick hjälmen har jag inte haft någon hjärnskakning. I alla fall ingen allvarlig. Det säger en del om hur bra den är.

Det finns bara en handfull spelare som följt Kenny Jönssons exempel i NHL. Kenny Jönsson är noggrann med sina hjälmar.

- Jag byter hemmahjälmen minst en gång per år. Bortahjälmen byter jag två gånger.

Varför två på bortais?

- Den tappar i styrka. Först blir den varm, sedan kastar man ner den i trunken och några timmar senare ligger den i något bagagerum på flygplanet i massor med minusgrader. Det säger ju sig självt att det inte kan vara bra för hållbarheten.

Patrik Thornéus