Wennerholm: Både gåshud och tårade ögon
KÖLN. Bäst i hockey-VM hittills?
Publiken.
Bara de fem första matcherna drog mer publik totalt än Sverige gjorde på alla sina åtta vid VM i Globen 2012.
Och tusentals nedresta svenska fans har redan gjort Tre Kronor tårögda där nere på isen.
Den stämning har fått uppleva här i Köln under Sveriges två första matcher slår allt under mina 31 avverkade VM-turneringar.
Jag säger som de svenska spelarna.
Magiskt.
Då tänker jag inte bara på den gula svenska vägg som tog i för både kung och fosterland när de avslutade nationalsången efter svenskarnas seger mot Tyskland med 7–2. Det var både gåshud och tårade ögon.
Det har varit samma publikfest på alla matcher hittills, även om de svenska fansen har varit den största överraskningen den här öppningshelgen i Köln.
De har kommit i tusental.
Nu hoppas jag på samma gulklädda Lanxess Arena inför matchen mot USA på måndagskvällen. Och samma magiska allsång efteråt.
VM för ”slipsnissar”
De tvättäkta svenska hockeyfans som jag saknade så mycket under de två raka hemma-VM som Sverige delade med Finland både 2012 och 2013.
Då hade de flesta inte råd att gå.
Två VM-turneringar som fick kritik för sina extrema biljettpriser och svindyra paket, som gjorde att de mest hängivna fansen stängdes ute.
VM för ”slipsnissar” som det snabbt döptes till, då bara rika företag och sponsorer hade råd att köpa biljetter. Men det räckte inte för att sälja ut arenan.
Svenska Ishockeyförbundet satt plötsligt med tusental osålda biljetter och till den svenska VM-premiären mot Norge 2012 var det nästan öde i Globen.
Pulbiksiffran: hemska 7 770.
Det var en chock för alla oss som bänkade oss på VM-läktarna.
Var fanns alla? Var fanns festen?
Stämningen blev därefter och publikfiaskot fortsatte trots totalt 16 NHL-svenskar på isen, inklusive stjärnor som Henrik Zetterberg, Nicklas Bäckström och Erik Karlsson.
Det var något bättre året efter, men inte mycket, trots att Sverige tog VM-guld.
Och slutnotan för de två VM-turneringarna hamnade på minus 25 miljoner för Svenska Ishockeyförbundet.
Nej, jag tror det kommer att dröja innan Sverige arrangerar ett hockey-VM igen. De kommer nog tänka både en och två gånger innan de söker igen.
Och i mina ögon får VM gärna alltid gå på platser som detta idrottstokiga Köln, eller det Prag som satte publikrekord för VM-turneringar 2015.
När jag går på gatorna utanför arenan några hundra meter från floden Rhen, så är de packade med fans från alla deltagande nationer, nästan alla i matchtröjor och nästan alla med en kall, tysk öl i handen. Det är en fredlig idrottsfest.
Publisiffrorna har golvat mig
Inte tillstymmelse till slagsmål och inte en huligan i sikte. Jämför det med senaste fotbolls-EM i Frankrike alla ni som tycker att en liten knuff i en spelargång gör hockeyn till en sport för neanderthalare. Om vi nu ska titta på helheten.
När Sverige mötte Tyskland satt det 18 673 åskådare på läktarna i denna arena som är det största hockeytemplet utanför Nordamerika. Jag skulle gissa att 16 000 var tyskar, resten nedresta svenska fans. Men de hördes mer än de där 16 000 när siffrorna drog i väg. Och framförallt under Sveriges just nu mest berömda allsång efteråt.
Men att hemmanationen Tyskland skulle sälja ut Lanxess Arena var ingen skräll.
Det är de andra publisiffrorna som golvat mig. Det kom 13 453 för att se Lettland slå Danmark med 3–0 klockan 12.15 en ljuvligt sommarvarm lördag.
Italien-Ryssland, med samma starttid på söndagen, lockande 10 893.
Vid ett VM i Sverige hade de matcherna lockat några tusen på sin höjd, med hälften gratisinbjudna skolungdomar.
USA nästa på måndagskvällen och jag tror stenhårt på svensk seger. USA slog visserligen Danmark med 7–2 på söndagen men det oroar mig inte ett smack.
Jag tror stenhårt på det här svenska laget. Ännu mer nu än innan turneringen startade.
Sverige lockade totalt 77 699 åskådare på sina åtta VM-matcher i Globen 2012.
De fem första VM-matcherna här i Köln drog 81 580.