Chicago vann Stanley Cup efter sudden-drama

Per Bjurman

Hjalmarsson i tårar: Det är så mycket känslor nu, jag kan inte fatta det här

PHILADELPHIA. Sverige har fått sin 27:e Stanley Cup-mästare.

Chicago vann nattens final mot Philadelphia, på övertid, och Niklas Hjalmarsson fick lyfta världens mest legendariska buckla mot taket i Wachovia Center.

– Det är så mycket känslor nu. Jag kan inte fatta det här. Men nu ska bucklan hem till lekparken i Russnäs, säger smålänningen med tårar rinnande nerför kinderna efter 4-3-triumfen.

Övertidsperioden i den sjätte finalen mellan Chicago och Philadelphia i Wachovia Center hade pågått i drygt fyra minuter.

Då trampade Patrick Kane in genom anfallszonen, avlossade ett skott mot Michael Leigton och – för några ögonblick var det ingen som visste vad som hade hänt.

– Det var helt sjukt. Jag fattade ingenting och visste inte hur jag skulle reagera, säger en svårt tagen Niklas Hjalmarson när vi möter honom på isen efter dramats upplösning.

Tårarna rann

Men efter 30 sekunder stod det klart att pucken var inne – och att Chicago plötsligt blivit Stanley Cup-mästare.

– Det är så mycket känslor, jag kan inte fatta det här. Ända sedan jag var tre år och drog på mig skridskor för första gången har jag drömt om det här, säger 23-åringen med skälvande röst och tårar rinnande nerför kinderna.

Samtidigt kommer flickvännen Elina Casell och pappa Sievert och storebror Henrik in på isen för kram- och kysskalas.

Då blir känslosvallet ännu starkare.

– Jag är så glad. Det går inte att beskriva, är det enda”Hammer” själv lyckas få fram.

”Är så stolt”

Elina har inte lättare att formulera sina tankar.

– Jag är så stolt. Det här är hans dröm och det är underbart att få vara med när den uppfylls, snyftar hon.

Och storebror Henrik fyller i:

– Skriv att jag är den stoltaste storebrodern någonsin. Man kan inte vara stoltare än jag är nu.

Hur det kändes att lyfta bucklan har Niklas, som var fullständigt briljant i karriärens största match och bland annat hade förstklassig assist på ett Chicagos 3-2-mål, mitt i tumultet knappt ett minne av.

– Jag var alldeles slut och höll på att tappa den. Det finns inga krafter kvar, kraxar han.

”Ska på grillfest”

Och nu ska det anskrämliga åbäket till Småland.

– Jajamen, nu ska den på grillfest i lekparken i Russnäs. Jag har spelat mycket fotboll i den parken, så jag vill ha den där. Sen ska den vidare på en jäkla fest. Ja, det blir överhuvudtaget fest i två månader nu.

Pappa Sievert står bredvid och får nypa sig i armen.

– Han var alldeles nyss en liten pojke. Det har gått så snabbt och nu är vi här. Men han har slitit så oerhört hårt och kämpat för det här. Det är småländsk envishet som segrat, säger han.