Abrahamsson: AIK kan bli mycket bättre
Publicerad 2011-09-16
...och i Timrå är ”Perra” Johnsson redan pressad
Någon som blir överraskad när AIK vinner premiären mot Timrå med utklassningssiffrorna 5–1?
Då kan jag berätta att AIK kan spela bättre än vad de gjorde i går.
Mycket bättre.
Det var en märklig premiär.
Eller så var den helt logisk.
Timrå vann skotten med 46–29, men förlorade matchen med 5–1.
Skottstatistiken är inget att bygga analyser på, men den säger åtminstone att det inte handlade om någon spelmässig överkörning från AIK:s sida.
Men hemmalaget var effektivt och homogent i special teams. Timrå var uddlöst och ihåligt.
Fasth bra – Lundström dålig
Viktor Fasth var lika bra som vanligt. Hans kollega Joakim Lundström var dålig. Oftast är det sånt som skiljer ett bra lag från ett dåligt: målvaktsspel och numerärt under- och överläge.
Därför var nog gårdagens premiär mer logisk än märklig. Ett i grunden bra lag slog ett sämre lag. Men totalt sett imponerade inte Gnaget.
– Nej, vi gör ingen bra match. Det är många som har långt till toppformen och som inte riktigt är där de ska vara, sa tränaren Roger Melin.
Rudslätt helt ostörd
Men utdelningen i power play var 60-procentig, eller 80-procentig om vi räknar in Linus Videllls straffmål.
AIK:s power play var bra, men framför allt var Timrås box play bedrövligt.
Skymde inte spelarna själva (Oscar Hedman) sin målvakt så fick AIK (Daniel Rudslätt) stå helt ostört framför Timrås Joakim Lundström.
Och Lundström själv gjorde inga större ansträngningar för att försöka få fritt synfält.
Ett annat mål kom efter ett genomspel mitt framför Timråmålet till bortre stolpen. Släpper man igenom sådana puckar är det omöjligt att hålla tätt i box play.
Roger Melin byggde med stort tålamod upp AIK från en vinglig nykomling till en homogen lagmaskin. Bygget har fortsatt under sommaren och försäsongen och det finns en trygghet i AIK:s spel.
Samtidigt är AIK:s styrka också deras svaghet. Jämnheten och avsaknaden av enskilda offensiva toppspelare gör att lagets anfallsspel i spel fem mot fem stundtals blir för stereotypt och trubbigt. Därför är just ett effektivt power play så viktigt för att kunna vinna matcher.
Förra säsongen hade AIK i princip ingen hjälp alls av sitt usla power play. De fick kämpa sig till varje mål och sedan lita på att Viktor Fasth levererade succématcher.
Med ett fungerande spel i numerärt överläge kan de få de där enkla målen och då kan till och med Viktor Fasth ha råd med några mindre bra matcher.
Noggrann analys
Analysen av vad som måste göras bättre i power play har gjorts noggrant och med nyförvärv som Linus Videll och Robert Rosén samt en skadefri Josh MacNevin har AIK alla förutsättningar att hamna på den övre halvan i statistiken.
Timrå, då?
Truppen är i alla lagdelar alldeles för tunn och därmed enormt känslig för skador och sjukdomar. Och den defensiva strukturen i egen zon var precis lika förvirrad som den varit de senaste åren.
Jag tror tränaren Per-Erik Johnsson är pressad redan nu. Hans reaktion efter andra perioden när han i ren frustration kastade i väg ett par vattenflaskor var på något sätt symbolisk.
En tränare som kastar vattenflaskor redan i premiären ger inte mig några bra vibrationer.