Alexander har klivit ur pappas skugga

helskärm

På kort tid har jag sett tre matcher med

St Louis, och Alexander Steen har knappt gjort ett misstag. Han har även fått en ruggig fart på skridskorna.

Kanske för att han numera står på egna ben.

Om du frågar hockeyfans i Nordamerika vad de tycker om Thomas Steen, tror de att du pratar om gud. Det finns knappt ord för hur bra Thomas verkligen var.

Äntligen verkar nu sonen Alexander ha klivit ur pappas skugga. Du måste ha en stark personlighet för att klara det, våga vara dig själv. Thomas är en suverän människa, och har inte hämmat Alexanders utveckling, men det kan ändå bli jobbigt när medierna jämför.

Hade mediabevakningen kring NHL varit likadan som i dag hade Thomas varit superstjärna även här hemma.

Precis som sonen är han lite förbisedd i Sverige. Men man behöver inte vinna skytteligan för att vara en skicklig hockeyspelare.

Nytt personligt rekord

Alexander är ingen utpräglad poängmaskin, även om han häromnatten gjorde sitt 48:e poäng, nytt personligt NHL-rekord.

Han och Patrik Berglund är St Louis bästa spelare för närvarande. De har en otroligt hög lägsta nivå. Framför allt Steen är navet i laget. Allt kretsar kring honom, i alla situationer.

Han har tagit ett ruggigt kliv framåt, och fått ett driv i skridskoåkningen jag inte sett innan.

Hans agent sitter säkert hemma och slickar sig om munnen nu, för Alexander kommer att få bra påökt nästa gång han skriver kontrakt.

Drömmen – Sedinarna i topp

Steen påminner mer om Niklas Bäckström än Daniel Sedin som för närvarande toppar poängligan. Drömmen är att få se Sedinarna som etta och tvåa i poängligan när serien är slut. Jag tycker det är större chans att de kommer toppa, än att Tampas radarpar Steven Stamkos och Martin St Louis gör det.

•••

När vi snackar om radarpar var det verkligen kul att se Alex Ovetjkin och Marcus Johansson samspel mot Edmonton. Det syntes att Ovetjkin kämpade för att Marcus skulle se bra ut i den omgivningen. Överhuvudtaget har ”Ovi” spelat mer ödmjukt än jag sett honom göra tidigare.

Trots det har han nio poäng på dem fem senaste matcherna, och passerade inte bara 600 utan även Michal Pivonka på Capitals all time-lista. Framför sig har han bara Capitalslegendarerna Petr Bondra och Mike Gartner.

En ”nobody”

Jag trejdades till Capitals 7 mars 1989 och hann träna en gång med Gartner innan han lämnade för Minnesota dagen efter.

Trots mina 15 säsonger i klubben är jag är en ”nobody” i jämförelse med Gartner, Bengt-Åke Gustafsson, Rod Langway och Petr Bondra. Jag lovar er.