”Jag ångrar verkligen det som jag gjorde”
Albin Eriksson i stor intervju
Publicerad 2019-12-30
TRINEC. Albin Eriksson har målats upp som något av en bad boy och humöret har ställt till problem både på och utanför isen.
Efter en höst med lite spel i Skellefteå, en misslyckad utlåning till Modo följt av en lång avstängning är den välväxte forwarden ändå framme vid sitt stora mål: junior-VM.
– Jag måste spela med attityd för att det ska bli bra och för att hjälpa mitt lag på bästa sätt, säger han själv.
När lagkamraterna i Juniorkronorna, Adam Ginning och Nils Höglander, ska beskriva Albin Eriksson lyder omdömet:
– På isen kan man se att han brinner till rätt ofta, men utanför isen är Albin hur go som helst. Man kan få en bild av honom som en bad boy, men han är verkligen en genomsnäll kille.
Ett omdöme som förstärks efter en intervju med Albin Eriksson. När pulsen är låg är han en sympatisk, reflekterande och vältalig ung man. Han känns väl medveten om sina olika sidor och lika medveten om betydelsen att balansera de två vågskålarna.
Det har varit en minst sagt stökig höst för den långe hälsingen. Han har inte alls fått önskat förtroende av tränaren Tommy Samuelsson i klubblaget Skellefteå. Eriksson har endast spelat tolv matcher, bara snittat drygt åtta minuters istid och är mållös.
– Speltidsmässigt har det varit en tuff höst. Jag känner mig dock i bra form och det har gått bra på varje träning. Självförtroendet har jag inte tappat något av och jag känner inte alls att jag skulle vara en sämre spelare. Snarare tvärtom. Jag tycker jag är en bättre spelare i år, mer allround än förra året.
Har det varit frustrerande med så lite speltid?
– Jag vet att jag grejar att spela på SHL-nivå. Det kände jag redan förra säsongen då det gick bra. Att jag vet vad jag kan men inte har fått visa vad jag går för har varit frustrerande.
Fick sitt genombrott förra säsongen
Förra säsongen fick den storväxte högerskytten sitt genombrott och svarade endast 18 år gammal för 16 poäng på 44 matcher, varav nio mål.
Men Albin Erikssons kan se tillbaka på höst fylld av motgångar:
– Som tur är har det gått bra varje gång jag varit med landslaget, annars tror jag inte jag hade spelat JVM, säger Eriksson.
Resan mot Tjeckien har som sagt varit krokig.
Först sparsamt med istid i Skellefteå, något som ledde till att han i mitten av november lånades ut till Modo för att få just istid och kvalificera sig till JVM-truppen. Sejouren i Örnsköldsvik blev både kort och misslyckad:
– Jag vet inte vad som hände i Modo. Om det var misskommunikation runt något. Jag spelade fem minuter första matchen, mindre i andra och i tredje matchen var jag extraforward. Jag insåg att något inte stod rätt till. Då var det bättre att vara hemma Skellefteå och köra på där, berättar han.
Men det var en stukad 19-åring som återvände till Skellefteå och även stressad över risken att inte bli uttagen i JVM-truppen.
– Självförtroendet hade fått sig en väldig törn, jag mådde inte så bra då, säger han.
Stängdes av i två veckor efter en attack
Det hann inte gå många dagar innan Albin Eriksson stängdes av i två veckor efter att han i en J20-match grovt skymfat en domare med diverse okvädningsord.
– Jag var inte alls i balans där och då, det var dumt gjort av mig och något jag verkligen ångrar.
Den långa avstängningen var ytterligare ett bakslag i jakten på en JVM-plats, han var bland annat avstängd när truppen presenterades. Men förbundskapten Tomas Montén hade bestämt sig för att han, trots allt strul, ville ha med sig Skellefteåforwarden till Tjeckien. Väl på plats kom nästa bakslag då Eriksson drabbades av magbesvär och inte kunde spela mer än några minuter i de två träningsmatcherna mot Tjeckien och USA.
Just det heta humöret har följt med Albin Eriksson under stora drar av hans karriär: Att han dessutom mäter 193 centimeter och väger 94 kilo gör att han både syns och hörs.
– Den ingår egentligen inte i min personlighet att vara arg utan det är mer på isen att jag kan vara på lite dåligt humör ibland. Jag är väldigt impulsiv som människa och agerar utifrån mina impulser.
Känner du att bad boy-stämpeln är lite orättvis?
– Man måste skilja på isen och utanför. Om jag har den stämpeln på isen är jag nöjd. Det är så jag måste spela för att ta mig fram.
Här går Robertsson till attack mot juniorenHamnade i bråk med Bert Robertsson
På isen är du gärna en person som står för attityd?
– Precis. Vissa grejer ska jag inte slipa bort för då är jag inte lika bra på isen. Jag måste spela på gränsen för att få ut det bästa av mitt spel. Annars åker jag runt där och bara är stor och det ser inte alls bra ut. Jag måste spela med attityd för att det ska bli bra och för att hjälpa mitt lag på bästa sätt.
Hans heta humör kunde tidigare även följa med utanför isen:
– Gick det inte bra på planen blev jag ibland en lite sämre person vid sidan av. Det jag har försökt jobba med på senare år. Att utveckla min personlighet men ändå vara den jag är på isen.
När Sportbladet var på plats på en träning med Skellefteå under förra säsongens slutspel hamnade Eriksson i först en kort, het ordväxling och sedan handgemäng med Skellefteås dåvarande assisterande tränaren Bert Robertsson.
– Det var mest kul, vi garvade åt det efteråt, säger Eriksson med nästan ett års distans.
För en utomstående, som ändå sett en del träningar genom åren, såg det ganska våldsamt ut…
– Det där tar jag alla dagar i veckan. Bert och jag hade en bra relation och vi visste var vi hade varandra och det tror jag är väldigt viktigt. Han är den bästa tränaren jag har haft. Det kan jag säga än i dag fast han är tränare i Linköping. Jag har en enorm respekt för honom.