Lundqvist: ”Det är knappast någon risk”

Lundqvist vill ha mycket att göra – ­annars kan det bli som i ’The shining’

Publicerad 2018-01-01

KALL KVÄLL. Henrik Lundqvist kommer att få kämpa mot kylan  i kväll. Det väntas bli kallt i New York och vill det sig riktigt ­illa kan den svenske stjärnmålvakten vara lika frusen som Jack ­Nicholsons karaktär Jack Torrance (bilden nedan) från filmen ”The shining”.

NEW YORK. Henrik Lundqvist får hoppas att tabelljumbon Buffalo skapar lite mer än vanligt i dag.

Annars är risken stor att han ser ut som Jack Nicholson i slutscenen i ”The Shining” när Winter Classic-spektaklet på Citi Field i Queens i New York är över.

– Nä, det är knappast någon risk. Jag kommer nog få jobba så det räcker. De har inte vunnit så mycket som de hade hoppats men ändå haft lite framgångar på slutet och lär vara stärkta av dem, säger den svenske målvaktsstjärnan till Sportbladet efter en förberedande träning i den arktiska kylan.

Nej, vi befarar inte att den svenska hockeyhistoriens bäste målvakt ska bli så uttråkad under utomhusövningarna på baseboll-laget New York Mets mäktiga hemmaarena att han, som Nicholson-karaktären Jack Torrance, får schizofreni-blandad lappsjuka och börjar jaga sina lagkamrater med yxa.

Det är väderleken som väcker farhågor – och associationer till slutscenerna i Stanley Kubricks ruskiga mästerverk, då en djupfryst Nicholson drar sin sista suck i en snödriva i labyrinten utanför hemsökta Overlook Hotel.

Minus fem grader

Nyårshelgen hör nämligen till de kallaste New York upplevt.

Minus fem – som det enligt prognoserna kommer vara när de släpper pucken vid 13-strecket – låter kanske inte så skräckinjagande, men på grund av luftfuktigheten biter den lokala kylan alltid som en argsint hund i oskyddad hud och framförallt:

Den ackompanjeras på klassiskt New York-vis av isande, elaka vindar.

De – vindarna – går, hur man än bylsar på sig, rakt in i benmärgen under vanliga promenader på Manhattans gator och avenyer.

Hur de känns för en målvakt som står still i ena änden av en öppen isplätt är svårt att föreställa sig, men det vore inte konstigt om han till slut började muttra ”redrum, redrum”...

”Betydligt tjockare tröja än vanligt”

– Mja, man får se till att klä sig ordentligt. Jag har flera lager kläder och en betydligt tjockare polotröja än vanligt, säger ”Henke” när vi träffar honom efter nyårsaftonen träning under den bara New York-himlen.

– Vad som kan bli jobbigt är när man efter inledningen av matchen börjar svettas och sedan får stå sysslolös ett tag. Då händer det att man börjar frysa. Men så länge man har att göra är temperaturen inget problem.

Det är dock Buffalo Sabres som står för motståndet och man behöver inte vara ond som en besatt författare på ett vinterstängt hotell i Montana för att konstatera att de där sysslolösa momenten mot den hopplösa jumbon i östra konferensen kan bli fler och längre än vanligt.

– Nä, invänder den 35-årige Rangers-keepern, jag har sett rätt mycket av Sabres på video på slutet och tror nog inte att det blir så.

–  De har inte vunnit så mycket som de hade hoppats men ändå haft lite framgångar på slutet och slog till exempel Devils på bortaplan senast. Det har nog stärkt dem, för det är inte det lättaste. Jag lär få jobba så det räcker.

Vunnit tre av tre

Han vet samtidigt att upplevelsen – som inkluderar en kittlande match-i-matchen mot gamle lärjungen Robin Lehner i Buffalo-kassen – blir oförglömlig, för ”Henke” har spelat tre utomhusmatcher tidigare under NHL-karriären och gillar konceptet skarpt, trots kyla och vind.

– Ja, det är verkligen kul. Folk undrar om det inte blir rutin när man varit med några gånger, men tvärtom. Har man en gång upplevt detta, med mycket folk på läktarna och spännande inramning, vill man göra det igen.

– Jag har ju dessutom ett lyckat facit i utomhusmatcherna, vi har vunnit de tre jag spelat och ska verkligen försöka hålla den sviten vid liv nu.

Enda lilla abret:

Det är en lätt snörvlande och snorande målvakt Rangers ställer i den temporära målgården på Citi Field.

– Ja, jag har varit lite förkyld ett par dagar. Jag tajmade in det perfekt lagom till utomhusmatchen, skrockar han ironiskt.

Well, det finns värre öden.

Fråga bara Jack Torrance i ”The Shining”...