SÅ SOM I HIMMELEN

Från repade bilar, protestaktioner och krav på avgång till toppen av tabellen – succétränarna Roger & Roger om revanschen

helskärm

LULEÅ. Den hårt kritiserade tränarduo har förvandlat Luleå till en vinstmaskin.

Under Roger Kyrös och Roger Rönnbergs ledning har Luleå gjort en helt makalös elitserieresa – på bara tre månader.

Sportbladet har träffat succémännen under en himmel i Norrbotten som sällan varit så röd och gul som nu.

– Det här handlar om stolthet. Vi vill bli bäst i Norrland, säger Roger Rönnberg.

Har ni koll på hur många som har krävt er avgång?

Kyrö: Hur många gånger som vi har blivit utdömda? Ja, skulle man ha suttit och fokuserat på det hade man väl inte suttit här.

Rönnberg: Vi hinner fortfarande få sparken (skratt). Säsongen är inte färdig än.

Hade ni ens i de våtaste målbildsdrömmar kunnat föreställa er att ni efter den här säsongsstarten skulle vara ett topplag vid årsskiftet?

Rönnberg: Topplag vill vi inte ens prata om. Det är när serien är färdigspelad som man är ett topplag. Nu vet vi ingenting. Säsongen visar att det räcker med att förlora några matcher och då är man nere under strecket igen och då är det full kris. Det finns väl inget topplag i den här serien. Linköping är väl det lag som kommer närmast, de har legat där uppe hela säsongen.

Det finns inga topplag?

Rönnberg: Nä, 20 matcher återstår och det är en enormt lång sträcka. Serien är ju som ett långt maratonlopp och att vi ligger i tätklungan efter halva loppet är givetvis roligt men vi måste hela tiden leva i nuet. Därför lägger vi inte någon större vikt vid tabellen för den dagen vi och spelarna börjar tala om topplag så är vi illa ute.

Efter derbysegern över Skellefteå sa du till en av lokaltidningarna att målet var att ha Skellefteå efter sig när säsongen är över.

Rönnberg: Jag sa så. Men egentligen är det inte ett uttalat mål utan det handlar mer om stolthet och om att vara bäst i norrland. Det råder en rivalitet mellan klubbarna så givetvis vill vi vara före Skellefteå, det är en självklarhet. Det är något som finns i oss alla.

Kyrö: Men enda uttalade målet är att vi ska nå slutspel. Det är mot det vi och alla spelare strävar.

Är ni såna stålmän att kritik och elakheter bara studsar på er?

Rönnberg: Ja, vad ska man säga om det. Allt som har med yrkesrollen att vara tränare kan man definitivt ta och det studsar ofta ganska bra eftersom det kommer från såna som inte har full insyn i vad vi egentligen gör.

Vilken studsar inte?

Rönnberg: Det är när det hamnar på ett personligt plan där familjen påverkas. Där går gränsen. Sånt är aldrig roligt. Såna saker är tuffare att ta även om vi vet att det är en del av yrkesrollen att vara tränare.

Under fjolåret utsattes några av spelarnas och ledarnas bilar för skadegörelse och du kopplade det då direkt till den kritik som ni utsatts för?

Rönnberg: Det var repade bilar och annat. Jag ville inte att det skulle skrivas om det då eftersom man är rädd att sånt bara kan trigga igång mer. Men det är historia nu.

Ni blev också utsatta för en historisk protestaktion från era egna fans under fjolåret när hela klacken lämnade läktaren mitt under pågående match?

Rönnberg: Framför allt har fansen, efter den protestaktionen eller vad vi ska kalla den, verkligen ställt upp bakom laget. Vi har haft en direktdialog med fansen och de starka personerna i klacken och de har ställt upp på ett fantastiskt sätt. Det börjar kännas som att det börjar bli den där gamla Delfinenkänslan i Coop när vi spelar hemma. Det känns som att vi är tillbaka på rätt spår.

Många talar om mirakel när man beskriver Luleås förvandling från bottenlag till topplag?

Rönnberg: Vi jobbar dag för dag med att göra laget bättre. Vi känner att just nu finns väldigt många saker att förbättra i vårt spel.

Kyrö: Det är hårt jobb framför allt som ligger bakom. Det finns inga mirakelmediciner. Spelarna fortsatte bara att jobba och det är offensiven som är den största orsaken.

Men inget mirakel?

Kyrö: Nämen, äh!

Rönnberg: Nä, definitivt inte.

Kyrö: Ska man gå runt och vänta på att mirakel ska ske då ...(leende).

Rönnberg: Hårt jobb betalar sig till slut.

Er förklaring till Luleås scenförändring?

Kyrö: Vi tycker vi har ett bra lag.

Men ni hade ju samma lag i början och många hade dessutom spelat tillsammans året innan?

Rönnberg: Vi hade flera matcher i början där vi rent spelmässigt gjorde bättre insatser men där vi förlorade med uddamålet. På slutet har vi spelat flera matcher där vi vunnit med uddamålet men där vi egentligen presterade sämre ishockey. En sak i hela det här är att många av de spelare blir mer och mer erfarna och det gör laget bättre. Att de här unga spelarna lär sig att spela matcher som står och väger, lär sig att göra smartare värderingar, lär sig att spela under press. Det är de små grejerna som nu blir matchavgörande. Det är nog den stora skillnaden och adderar man det med att man får ett självförtroende när det väl börjar vända runt och att man också spelar med det självförtroendet, så är det det lilla som behövs.

Att gå på stan och inte behöva möta besvikna människor utan att istället möta glada ansikten, hur upplever ni det?

Rönnberg: Visst är det en skillnad. Men för oss är det kul men å andra sidan vet vi hur mycket hårt jobb som är kvar. Vi har väl 20 matcher kvar. Nog är det roligt, det gör det lite lättare att fokusera på det vi håller på med, men samtidigt är det inte någon himmelsvid skillnad.

Kyrö: Man går ju inte oftare på stan när det går bra. Även när det gått som tyngst så finns det inte att man går och gömmer sig och inte fejsar människor utan högt huvud och rak i ryggen.