En ny miljö kan få fart på karriären

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-07

NEW YORK. Det finns fler svenskar än Mats Sundin som borde få chansen i ett nytt lag.

Kristian Huselius i Calgary är en – och Andreas Karlsson i Tampa Bay en annan.

Förra veckande ägnade jag detta utrymme åt en bön om att Mats Sundin ska bli trejdad så att han får chansen att förgylla sin makalösa karriär med en Stanley Cup-titel.

Inga andra, nu aktiva svenskar har på samma sätt gjort sig förtjänta av sådana rop åt himlen till.

Däremot borde några få slippa undan orättvisa skitsituationer och hitta nya hem där de uppskattas efter förtjänst.

Som Kristian Huselius. Han har sedan flytten från Florida hört till Calgarys effektivaste snipers, men sedan gamla spöket Mike Keenan kom till västra Kanada står han med åtminstone ena foten i frysboxen.

”Husse” får spela mindre och mindre och mindre – och är plötsligt föremål för förolämpningar också.

– Huselius har inte utvecklats sedan tiden i Florida. Han är fortfarande för slö, sa Mike Keenan häromveckan till Sportbladets Stefan Persson.

Det är ju snudd på arbetsplatsmobbing.

Karlsson i otacksam roll

Andra, anständigare coacher skulle sätta ett helt annat värde på den 29-årige stockholmaren och det är för en sådan han borde få spela. Varför inte Tom Renney i New York Rangers? Han har, den namnkunniga lagupställningen till trots, behov av måltjuvar.

Och Keenan kan säkert bli itutad att han behöver en Marek Malik...

Andreas Karlssons läge är ännu tristare. Han har aldrig fått en riktig chans att bevisa vad han går för. I den mån han alls får spela för grinige coachen John Tortorella får han göra det i en checking line – i sammanlagt tre-fyra minuter per match.

Och det är klart att det aldrig blir något av det. Även om ”Pastorn” sköter sina uppgifter prickfritt är han ju egentligen ingen sådan gnetare. Han är en förstklassig playmaker och borde utnyttjas som en sådan, mellan riktigt bra wingers.

Bröderna borde återförenas

Men just eftersom han aldrig fått visa det i NHL är risken att ingen förstår vilken värvning han skulle kunna vara. Därmed är det troligare att Andreas, om han till slut tröttnar, åker hem (och gissa om de hoppas i moderföreningen Leksand; han vore en drömförstärkning i kvalserien).

Men jag gör mig, för Andreas skull, förhoppningar om att någon begåvad människa någonstans viskar rätt saker i rätt öron.

Han skulle kunna bidra med mycket i, tja, varför inte Wayne Gretzkys Phoenix.

Mikael Tellqvist, Magnus Johansson och Joel Lundqvist är andra man önskar roligare öden. Joel borde till exempel få förenas med brorsan.

Följ ämnen i artikeln