Här spricker Detroits nolla

Per Bjurman

PITTSBURGH. Svenska raketduon Johan Franzén och Mikael Samuelsson gjorde varsitt mål.

Men det hjälpte inte.

Sidney Crosby och hans lagkamrater var betydligt hetare i den tredje finalen och vann med 3-2 hemma i en euforisk Mellon Arena i natt.

– Men det var vi som tillät dem att vara bra. Om vi bara spelar som vi ska kan vi vinna här också, säger den pånyttfödde Franzén.

Det syntes direkt att det var ett annat Pittsburgh som ville uppträda inför de vilda fansen hemma

De unga spelarna var hungrigare, hårdare och hade betydligt bättre fart på skridskorna än i de två förlustmatcherna i Detroit.

– Jag tycker i och för sig att även vi började bra, säger Johan Franzén när han en kvart efter slutsignalen sitter på en träningscykel utanför omklädningsrummet och varvar ner.

– Vi visste att de skulle komma ut så hårt som de gjorde och vi stod upp mot dem.

– Men sedan tappade vi lite av spelet i egen zon och när de sedan gjorde mål fick de vind i ryggen.

Crosby gigant

Det var Sidney Crosby, en gigant i nattens match, som efter 17.25 i den första perioden –och två hela matcher – lyckades spräcka Chris Osgoods nolla, sedan Brad Stuart och Henrik Zetterberg varit inblandade i ett okaraktärsitiskt missförstånd i egen zon.

– Jag trodde jag hade kontroll på passningen men fick den på skridskon och orsakade en ”turnover”, säger ”Zäta”.

– Det är den sortens misstag man inte har råd med mot Pittsburgh. Det är ett väldigt bra lag, det har vi sagt hela tiden.

Samme Crosby ökade på till 2-0 i början av andra perioden och i det ögonblicket kändes det som att matchen var avgjord, men till skillnad från i exempelvis förlustmatcherna mot Dallas fortsatte rödvingarna att trampa på.

Framförallt Johan Franzén, som tycks ha antagit den magiska ”The Mule”-skepnaden igen.

Han svarade för matchens soloprestation när han dryga fem minuter från andra pausen tog pucken i mittzon, drog två Pittsburgh-backar, skar in framför Marc-Andre Fleury och sprätte upp pucken i nättaket.

– En av backarna gick bort sig lite så jag fick fritt fram mot målet, berättar han.

– Det var skönt att se den sitta, förstås. Som alltid.

– Men jag brände en helt otrolig massa chanser också. Det var rätt långt mellan deras lagdelar, vilket innebar att vi skapa rätt mycket. Jag borde ha satt någon puck till.

Det låter onödigt självkritiskt; smålänningen – som, trots sina sex missade matcher återtog ledningen i slutspelets målliga – hörde till isens allra bästa aktörer.

– Det kändes bättre än i matchen i lördags, jag fick igång pumpen och benen idag. Jag börjar få samma känsla som innan skadan.

Ursinnig forcering

Pittsburgh gick åter upp i ledningen sju minuter in i sanslöst intensiv tredjeperiod, efter mål av rollspelaren Adam Hall, men Detroit kom tillbaka igen; Mikael Samuelsson utnyttjade ett misstag

Sedan följde en ursinnig Detroit-forcering som sånär lett till kvittering – och förlängning.

– Vi är fortfarande hoppfulla, säger Henrik Zetterberg.

– Vi skapade chanser, bland annat hade ju Holmström en puck i stolpen i slutet, och känner att vi är nära dem här också.

– Men vi behöver spela bättre i egen zon och inte bjuda på så mycket misstag.

Samma uppfattning har Johan Franzén.

– Vi gjorde dem lita bättre idag, det är den stora skillnaden mot de tidigare matcherna, säger han.

– Om vi bara spelar som vi ska, framförallt defensivt, kan vi vinna här också.

”Trist med 3–0...”

Sedan lägger ”The Mule”, med ett snett leende, till:

– Det hade väl varit trist för hockeyvärlden om vi tagit ledningen med 3-0...

Finalen, som nu alltså står 2-1, fortsätter med ny match i Pittsburgh natten mot söndag.