Hockeyprofilerna hyllar Lidström
Publicerad 2012-05-31
Tre frågor till tio kända hockeysvenskar
Nicklas Lidström, 42, lägger av.
Hur stor var han egentligen hos svenska hockeyprofiler?
Sportbladet ringde runt till tio spelare och experter och ställde tre frågor.
1. Varför blev han så stor?
2. Vad är ditt bästa minne av Lidström?
3. Vem är störst av de tre 70-talisterna: Lidström, Foppa eller Sudden?
Rolf Ridderwall, 53, föredetta VM-guldmedaljör:
1. – För det första är han ödmjuk och sen har han varit bra i 20 år. Att han inte har fått priset som Sveriges största idrottsman är en skandal. Jag spelade med honom 1991 och är glad att jag fick den chansen.
2. – När han slog i genom. Det var stort. Det är svårt för någon spelare att slå hans karriär
3. – Lidas skulle jag vilja säga.
Börje Salming, 61, hockeylegendar:
1. – Har har hållit en toppnivå hela tiden och varit den bästa backen i hela ligan. Han är bra på allting och gör sällan misstag. En komplett back.
2. – Det var Canada Cup 1991. Vi bodde ihop, han var yngst och jag var äldst. Han var alltid lugn och sa inte så mycket.
3. – Det blir Lidström tack vare alla Norris Trophy-utmärkelser.
Håkan Loob, 51, VD i Färjestad:
1. – Han har jobbat stenhårt för det och haft rätt attityd. Sen är han också en stor talang.
2. – Målet i OS-finalen 2006 när Sverige tog guld.
3. – Inte ens målfoto kan skilja dem åt känns det som men jag har alltid sagt att Foppa är mest allround så det får bli honom.
Curt Lundmark, 67, föredetta förbundskapten för Tre Kronor:
1. – Han är en komplett och duktig ishockeyspelare. Man ser inga brister hos honom.
2. – När han fick avgöra OS-finalen mot Finland. Det var han värd och då var han lite ifrågasatt också. Han fick visa svenska folket vilken bra spelare han är.
3. – Tittar jag till titlar så är Lidas störst, ingen är i närheten av honom.
Jörgen Jönsson, 39, assisterande tränare i Färjestad:
1. – Det var för att han hade talang och en målmedvetenhet.
2. – Det måste vara i OS 2006 då han fick visa alla hur bra han är.
3. – De är i toppen alla. Jag kan inte rangordna dem då de har betytt så mycket för svensk ishockey.
Bengt-Åke Gustafsson, 54, föredetta förbundskapten för Tre Kronor:
1. – Han har en bra skalle, det är nummer ett. Sen är han otroligt vältränad också.
2. – En riktigt stor grej var att se honom i OS 2006.
3. – Lidström har vunnit mest så det är ovärderligt. Han är störst.
Tommy Salo, 41, föredetta NHL-målvakt, nu sportchef i Leksand:
1. – Han är seriös på alla sätt, riktigt spelbegåvad och har alltid tagit hand om sin kropp.
2. – Jag har ett minne när han gick på hockeygymnasiet och kom in i elitserien. Han tog bara hand om pucken då och styrde hela powerplayet hur enkelt som helst.
3. – Lidström, helt klart.
Challe Berglund, 47, Tränare i Djurgården:
1. – Framförallt för att han har varit med och vunnit massa tidigt med VM-guldet 1991. Och sen för den ledartypen han är, han har ofta varit lagkapten. Han har ju varit i stort sett felfri och är en hedersknyffel.
2. – När vi vann VM-guldet tillsammans 1991, och såklart när han sköt in målet i OS 2006.
3. – Meritmässigt är det ”Lidas”.
Niklas Holmgren, 46, kommentator, Viasat
1: – Dels var han en enorm talang. Han känns som ett a-barn som är
duktig på allt. Scouterna sa att han var bäst i klassen i skolan, han
pratade bättre engelska än amerikanerna själva. Dels var han otroligt
ödmjuk, tog sig tid och behandlade alla med värdighet.
2: – När han 2002 fick lyfta Conn Smythe trophy (bäst i slutspelet) som
första europé. Men sedan blev han ju också den förste europeiska
lagkaptenen i NHL och den första europén som vann Norris trophy (bäste
back).
3: – Det beror på hur jag ser på det. Om vi pratar mest folkkär i
Sverige är det Salming, Foppa och Sundin. Meritmässigt är Lidström
nummer ett med sina utmärkelser och Stanley Cup-triumfer. Han är så
oerhört väl ansedd. Jag har aldrig hört någon säga ett ont ord om
honom. Han är toppklass. Så en sådan här dag kan man välja Nicklas
Lidström med tanke på alla isbrytarna.
Lasse Granqvist, 44, kommentator, Canal Plus:
1: – Alla hans framgångar är ju svaret på frågan. Jag tror också att man
tar till sig någon som blir så stor i en världsdominerande klubb som
Detroit Red Wings. Ambition och ödmjukhet är två ord som stämmer in på Nicklas Lidström. Jag minns honom i VM 1991, han var rätt blygsam som person. När killarna kommer över till Nordamerika så lär de sig att
marknadsföra sig själva. Men Lidström har varit kvar på den nivån. Jag
vet kollegor som hyllar honom för att han alltid svarar i telefon.
2: – Jag ser det som ett av svensk ishockeys största ögonblick när
Foppa, Sundin och Lidström samarbetar och avgör OS-finalen 2006. Jag
vet att Henke Lundqvist gjorde en bra räddning i slutet, men tänk att
de fick skriva den historien tillsammans. Och det var ju Lidström som
sände i väg det där rätt hårda skottet. Han har blivit utsedd till
bäste back sju eller åtta gånger, vunnit fyra Stanley Cup och blivit
vald till slutspelets bäste, men för mig som svensk hockeykonsument är
målet i OS det största.
3: – Det är omöjligt att jämföra en back och en center. Jag tycker att
de ska få stå för sig själva. Tänk att de fick avgöra en OS-final
tillsammans.