Ros: Hjärta, stolthet och passion för klubbmärket

Tomas Ros

Hjärta.

Stolthet.

Passion för klubbmärket.

Det visade AIK i kväll och nu har man fördel i serien mot Luleå.

Blev grymt imponerad av AIK i kväll.

Man åker upp till Luleå och vinner helt rättvist. Man kämpar ned Luleå. Täcker skott som aldrig tidigare och äger matchen under långa perioder.

Supertrion svag

Givetvis blev sekvensen om tre minuter i mitten av matchen helt avgörande när AIK gjorde tre snabba mål. Undrar om Luleå någon gång under Rönnqvist-epoken släppt in tre mål på samma korta tidsperiod.

Och det som är intressant med AIK är att man vinner utan supertrion Gynge, Rosén och Fasth, ingen av dem gör något bra slutspel hittills.

Istället är det hårt jobbande spelare som Ahlströmarna och Kent McDonell och Salmonsson som är värda pris för matchens lirade.

Luleå då?

Ja, jag vet inte vad som hänt.

I fyra perioder av den här serien är man storebror och visar att Norrland rulles.

Men därefter är det svarta ögon och krampaktiga händer och kanske en spår av trötthet som lamslagit laget.

Stressad vardag

AIK direktchartar flyg till Luleå och kommer alltså hem snabbt efter kvartsfinalerna. Kanske är det ett vinnande recept. Luleå däremot sover kvar i Stockholm och får en stressad vardag till nästa match.

Luleå kallade till presskonferens efter den första perioden. En PK som pågick över inledningen av den andra perioden. När vi i presspacket kom ut till läktaren igen så var det dags för AIKs fyrverkeri av mål.

Någon som sa att Abbott-tjafset inte påverkat laget?