”Det var helt sinnessjukt”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-21
Brunnström om succén, hur nära han var Detroit – och räkor
NEW YORK. Fabian Brunnströms till-varo kunde inte vara mer magisk.
Han har, med ett redan klassiskt hattrick i debuten, fått en start på NHL-karriären de inte ens hade kunnat fantisera ihop i serietidningen Buster.
Ändå finns det en sak den gudabenådade 23-åringen saknar hemifrån:
– Svenska räkor. Såna har de inte i Texas, säger han på sin vackraste skånska när Sportbladet möter honom i New York.
De som gjorde serietidningen Buster – salig i åminnelse – var bra på att hitta på osannolika sportstorys.
Men frågan är om de klarat av att dikta upp sannsagan om Fabian Brunnström
En 23-åring från skånska Jonstorp spelar en säsong i elitserien, blir föremål för rena huggsexan bland de allra tyngsta NHL-klubbarna – och när han sedan kommer över gör han, som blott den tredje spelaren i historien, hattrick i debuten.
”Inte kunnat drömma om”
Nä, hade nog till och med manusförfattarna bakom Benny Guldfot suckat, det där låter inte trovärdigt...
– Det kunde inte ha börjat mycket bättre, medger Fabian Brunnström när vi möter honom i New York, dit hans Dallas kommit för hårda bortafajter mot Rangers (natten som gick), New Jersey (i morgon) och Islanders (på torsdag).
– Jag var nöjd med ett mål, det kändes bra att göra det i debuten. Sen blev det ett till och plötsligt hade jag fullbordat ett hattrick. Det hade jag inte kunnat drömma om.
Du är medveten om att bara två andra spelare i hela NHL-historien gjort hat trick i sin debut?
– Ja... Men nu kanske det inte blir några fler för min del.
Well, det betyder ändå att du börjat bättre än alla andra svenskar också. Foppa, Sundin... Allihop.
– Ja, men jag kan inte nämnas på samma gång som dem. Jag befinner mig överhuvudtaget inte på samma nivå. Såna som Forsberg, Sundin och Zäta hör till de bästa i hela ligan. Jag har bara spelat några få matcher, det går ju inte nämna mig i samma andetag.
Låt oss starta från början. Du kommer från Jonstorp. Jag har varit där och tyckte inte att det kändes som någon hockeymetropol direkt.
– Jo, Jonstorp är faktiskt lite känt för hockey.
Jaså. Hm, jag trodde det bara var fotboll i de trakterna.
– Fotboll finns förstås, men hockey är större. Är man ung i Jonstorp så spelar man hockey, det finns inte så mycket annat att göra.
När började du själv?
– I femårsåldern. Vi bodde intill hallen så jag var där jämnt. Hela uppväxten. Jag hade med mig grejorna till skolan och åkte direkt till hallen och var sen där hela kvällarna och tränade med olika lag.
När förstod du att det var bra då?
– Jag hade rätt så lätt för hockey i rätt så tidig ålder. Dessutom var det den sport jag fastnade för och tyckte var roligast.
Och när bestämde du för att satsa på allvar?
– Jag tröttnade lite i femtonårsåldern, men när jag var uppåt arton fick jag till-baka lusten och började satsa hårt.
"Det var sinnessjukt”
Sedan gick det undan för unge Brunnström. Han spelade en säsong i allsvenskan med Borås, hann göra ett år i elitserien med Färjestad – och sedan fick han alltså finna sig i att praktiskt taget alla NHL-klubbar började slåss om att få hans namnteckning på ett kontrakt.
– Det var ju helt sinnessjukt i våras, säger Fabian och ler.
– Jag hade bara varit inställd på att spela elitserien och hoppades att det skulle kunna gå bra. Sen var det sån uppståndelse i NHL, det hade man verkligen inte räknat med.
Detroit hörde till de som jagade dig. Var det nånsin nära att du hamnade där?
– Ja, på slutet stod det mellan Detroit, Montreal och Dallas. Det var ett väldigt, väldigt svårt val för det kändes bra även när jag besökte Detroit och Montreal.
Varför blev det då Dallas till sist?
– Det kändes allra bäst här. Och jag har inte ångrat mig, jag trivs väldigt bra.
Vad är det bästa med att lira i Dallas Stars?
– Det är ett bra lag, jag tror bara det är Detroit som har en starkare forwardsuppställning. Och jag ville komma till ett sånt lag, där jag kan lära mig av äldre och bättre spelare.
Hur funkar tillvaron utanför rinken?
– Jag har kört vilse några gånger, he he. Dallas är ju lite större än Jonstorp.
Det kan man säga.
– Men det är kanon, jag gillar stan. Och allting i klubben är ju förstaklass. Träningsanläggning, vårt flygplan, hotellen vi bor på... verkligen förstaklass.
Du har tre svenskar i laget, det måste kännas bra?
– Ja, det var en av grejorna jag tittade på när jag valde klubb. Det är skönt att få prata sitt eget språk med några stycken, de kan förklara saker man inte förstår. Vi bor också nära varann allihop och umgås mycket.
Är de snälla mot dig då?
– De kunde vara snällare (brett leende). Men det får man väl stå ut med när man är ny.
Jaha, och det är ingenting du saknar från Sverige?
– Jag vet inte... Jo, räkor kanske?
Räkor!?!
– Ja, svenska räkor. Såna har de inte i Texas.
Så nu vet ni, ni som ska åka och hälsa på Fabian. Frys in några kilor räkor och packa ner i väskan.
Sveriges Benny Guldfot har gjort sig förtjänt av dem.