Asserholt: ”Något av det största man kan vara med om”

helskärm

Damkronornas lagkapten vet vad som väntar laget som på måndagen inleder VM genom att möta Tjeckien.

– VM i Kanada är det största, efter OS, som man får uppleva som damhockeyspelare, säger Jenni Asserholt.

Med de tongivande spelarna Emma Nordin och Erika Grahm skadade var det extra positivt för landslaget när det stod klart att lagkaptenen Jenni Asserholt hann bli återställd i sin fot.

– Det känns helt okej. Den har läkt fantastiskt bra. Jag spelade tre kvartsfinaler och med åldern har man lärt sig känna skillnad på smärta och smärta, när man kan köra på och när man måste bromsa. Det gäller att vara smart i alla beslut man tar, men hade jag inte känt mig redo hade jag inte spelat, säger Asserholt.

Hon är tillsammans med Sarah Grahn, Emma Eliasson, Emilia Ramboldt och Pernilla Winberg de spelarna från VM-bronslaget 2007, senast Sverige tog en medalj, som fortfarande spelar.

Då var Sverige ett stabilt topplag i världen – så har det inte sett ut de senaste åren.

Blir jämnare och jämnare

Jenni Asserholt har varit med på Damkronornas långa och svängiga resa – åtta VM och tre OS har det blivit för hennes del, med ett nionde VM i antågande.

– När jag var ny var vi på väg uppåt, sen var vi där uppe några år och sen så har jag varit med på dalresan också. Men efter Sotji där, 2014 och 2015, så tycker jag att vi är på gång igen – att vi har en uppåtgående trend, säger Asserholt och fortsätter:

– Men samtidigt har andra lag också det – Ryssland, Finland, Tjeckien och Japan kommer upp och blir riktigt bra.

Sverige är jagade?

– Ja, men det är mer roligt, konkurrensen kommer att utveckla sporten. Vi har spelat 1–3 mot Kanada två gånger i år, och det visar att det blir jämnare och jämnare.

Jenni Asserholt fyller 28 i maj och är äldst i det unga laget.

– Jag känner mig ju mycket yngre än vad jag är. Det känns lite som att man är kvar i hur det var när man kom in i laget. Men när de yngre kommer så inser man ju att man är rätt gammal ändå. Skillnaden är väl att man vet exakt vad som väntar, för debutanterna är det säkert mycket spänning och så där.

"Klaffar det kan vi gå långt"

Hur ser du på att det är så många debutanter i truppen, åtta stycken?

– Vi har en fin harmoni i gruppen. En blandning mellan rutin och talang och de här bra karaktärsspelare med många som är villiga att göra grovjobbet. Det är viktigt att man har den känslan så att man är villig att göra det extra på isen.

Är det här laget redo att ta medalj?

– Vi är ju i den andra gruppen och ettan och tvåan går vidare till kvartsfinal. Helst ska vi ju vinna gruppen för att ha bättre chans att komma till semifinal och därmed till medaljmatch. Det är många bitar som ska falla på plats, men klaffar det bra kommer vi kunna gå långt i den här turneringen.