Wennerholm: Till och med hemmapubliken applåderade
Chanslös – mot Brodeckis sanslösa drömmålKARLSTAD. Seriefinalen mellan Färjestad och Växjö skulle handla om Johan Rynos fortsatta poängjakt.
Men allt alla pratade om efteråt var Adam Brodeckis drömmål.
Ett Zorro-mål som jag inte sett sedan Mikael Granlund blev världsberömd efter sin uppvisning mot Ryssland i VM-semifinalen 2011.
Till och med hemmapubliken i Karlstad applåderade.
Juryn som ska utse Årets Mål i SHL behöver inte se fler matcher den här säsongen.
Det år redan klart.
När Adam Brodecki plockar upp pucken på klubbladet bakom mål och sedan vinklar in den i Stefan Steens vänstra kryss är redan en klassiker.
Det kom helt oväntat i en match som stod och vägde och avgjorde den här seriefinalen.
Ett mål jag aldrig kommer att glömma. Och knappast Stefan Steen heller.
Eller de 7 075 på läktarna - ännu en strålande publiksiffra i Karlstad.
Oerhört mäktigt
Och bara det unika att få se och höra en hemmapublik sakta med taktfast börja applådera ett mål av motståndarna var oerhört mäktigt.
Det var som om publiken tvivlade först, men insåg vad de fått vara med om när reprisen spelades upp på jumbotronen. Sedan kom en lång och lika ljudlig applåd. En härlig gest från en hockeykunnig publik, stor nog att uppskatta artisteri i världsklass . Även om det sänkte hemmalaget.
Det var nästan så jag själv började applådera där på pressläktaren.
Artisteri av den klassen får man inte se många gånger under ett hockeyliv.
Nu har det hänt förr och det mest berömda är som sagt finländaren Mikael Granlunds 1-0 mot Ryssland i Bratislava 2011. Det bröt dödläget i en match som Finland vann och som bäddade för krossen (6-1) mot Sverige i finalen där i Slovakien.
Jag satt på läktaren den gången också och den då 19-årige Mikael Granlund var redan berömd när han stack över till NHL och Minnesota till säsongen 2012-13.
Att göra ett sådant mål i en VM-semifinal slår naturligtvis en svensk seriefinal i oktober.
Men ändå.
Adam Brodeckis uppvisning var minst lika snygg, minst lika perfekt utförd.
En poänglös Johan Ryno får fortsätta jaga Håkan Loobs poängrekord på totalt 76 poäng.
Han har fortfarande chansen, men är bara en i en lång rad.
Det är många som försökt under de 35 år som gått sedan rekordet sattes 1982/83.
Men jag tror inte att det kommer att lyckas den här gången heller.
Håkan Loobs poängrekord på 42 mål och 34 poäng vintern 1982/83 dyker upp i diskussionen varje gång en spelare öser in poäng i SHL.
Nu är det Färjestads Johan Ryno som hotar, även om han blev utan poäng i seriefinalen mot Växjö.
Men jag tror det stannar vid ett hot.
Det har det alltid gjort.
Kommer stå i all evighet
Den som varit närmast på de här 35 åren är Pär Arlbrandt som gjorde 71 poäng (26+45) för Linköping säsongen 2013/14.
Säsongen innan gjorde Bud Holloway lika många poäng, men färre mål (20).
Nu är inte Håkan Loobs poängrekord lika omöjligt att slå som Wayne Gretzkys NHL-rekord på 215 poäng från säsongen 1985/86.
I dagens NHL kommer knappt de två bästa i poängligan upp i den siffran. Tillsammans.
Nej, i Gretzkys fall är jag säker. Det rekordet kommer att stå sig in i evigheten om det inte sker några radikala regelförändringar. Som att införa målburar stora som handbollsmål, spela tre mot tre eller utan målvakt.
Gretzky är fortfarande den enda som gjort 200 poäng eller fler i NHL:s grundserie och han gjorde det totalt fyra gånger, men då hade han 80 matcher på sig.
Håkan Loobs poängrekord är egentligen lika imponerande med svenska mått mätt då han gjorde det på bara 36.
Bättre än på pappret
Trots att det är 52 omgångar i dagens SHL och 55 omgångar innan det blev fjorton lag, så har ingen lyckats slå det.
Räknar jag in Håkan Loobs facit på åtta matcher i slutspelet den där rekordsäsongen 1982/83 kommer han upp totalt 90 poäng på 44 matcher - 52 mål och 38 assist.
Han snittade 2,11 poäng per match i grundserien den där rekordsäsongen och med 52 omgångar motsvarar det 110 poäng idag.
Det är alltså betydligt bättre än vad som syns på papperet.
Sedan finns det andra orsaker till att det är så svårt att slå.
Som att hockeyn var betydligt öppnare där i början på 1980-talet och målvaktsspelet på en helt annan nivå.
Det gjordes över åtta mål i snitt per match i SHL den där rekordsäsongen 1982/83 mot dagens omkring fem.
Till och med den säsongens jumbo Hammarby snittade fler mål framåt (3,5) än serieledande Färjestad gjort hittills.
Nu ska jag inte döma ut Rynos chanser helt.
Han står kvar på sina nitton poäng efter tretton spelade matcher och med sitt snitt på 1,46 poäng per match skulle han landa på exakt 76 poäng efter 52 omgångar.
Bara en sån sak.