Enström: ”Därför valde jag bort OS”

NHL-stjärnan i stor intervju

helskärm

Tobias Enström, 29, nobbade en plats i Tre Kronors OS-trupp till Sotji.

Anledningen?
Kärleken till Winnipeg Jets.

– Man vill bara lyfta den där bucklan, säger han i en stor intervju med Allehanda.

Tobias Enström, 29, är en av NHL:s mest offensiva backar. När han i oktober tackade nej till en plats i OS-truppen till Sotji höjde många på ögonbrynen och det spekulerades i att det berodde på förbundskaptenen Per Mårts, som först hade valt bort honom i den preliminära truppen för att sedan ändra sig.

Men så var inte fallet.

– Jag tog mig tid att fundera fram och tillbaka hur jag kände för det. Då kände jag att jag inte brann för det, säger han till Allehanda.

Var skadefri

Men frågan är då, varför brann han inte för Tre Kronor?

Sedan Tobias Enström kom till Jets 2011 har han haft två säsonger kantade av skador, samtidigt som Jets har misslyckats med det stora målet att ta sig till slutspel i NHL. Förra året vände äntligen skadetrenden för Enström – och det fanns ingenting som kunde hindra honom från att ställa upp 100 procent för sin klubb.

Inte ens ett OS.

– Jag har varit skadedrabbad senaste åren och det är väl egentligen ingen ursäkt. Men Winnipeg Jets är min arbetsgivare och vi har missat slutspel tre år i rad så i slutändan ville jag hålla mig frisk och fräsch för dem, berättar han.

"Vill bara lyfta den där bucklan"

Att ta sig till NHL-slutspel är alla ishockeyspelares stora dröm. Så även Tobias Enströms, som känner ett stort ansvar över Winnipeg Jets där han spelade samtliga 82 grundspelsmatcher den gångna säsongen.

– Vi har ett ganska ungt lag och jag är en av de äldsta i laget. Och det är jag och några andra som ska få laget att ta det där steget vi vill ta. Den ledarskapsbiten vill jag lyfta hos mig själv. Jag vill göra så att "familjen" tar sig till slutspel, säger han.

– Det har varit några tuffa år där vi missat slutspel, och jag tycker att vi har alla förutsättningar att gå långt. Så det brinner jag för just nu. Många grabbar i laget har jag spelat med hela karriären där borta så det känns som att man är en enda stor familj. Vi har spelat ihop så pass länge och vi strävar efter att vinna tillsammans. Det är inte poängen man gör eller något annat utan i slutändan vill man bara lyfta den där bucklan. Vi måste ta oss till slutspel nästa år.