”Jag har blivit snällare med åren”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-09-13
Timrå letade efter en tuff och fysisk spelare och fick – en buse
På 553 matcher i den finska ligan har Timrås nyförvärv Toni Mäkiaho noterats för smått fantastiska 1257 utvisningsminuter.
Titeln årets buse i elitserien känns given, eller?
– Jag har blivit snällare med åren, säger han.
Förre Luleå-spelaren Thomas Berglund har elitserierekordet. På 669 matcher – under 18 säsonger – lyckades ”Bulan” skrapa ihop 1054 minuter på botbänken.
553 matcher och 1257 minuter krossar den noteringen.
Timrå letade efter en tuff och fysisk spelare och fick – en buse?
– När man var yngre ville man sätta sig i respekt och då blev det en hel del utvisningsminuter. Nu är jag äldre och har blivit klokare, i alla fall inbillar jag mig det, säger Toni Mäkiaho.
Tuffing – och poängmaskin
Det är dock ingen tvekan om att det kommer att smälla i sarghörnen i vinter. 181 centimeter långe och 95 kilo tunge Mäkiaho är ett riktigt energiknippe.
– Jag gillar att spela tufft. Sådan har jag alltid varit. I Finland är det generellt sett lite tuffare spel än i Sverige och det är klart att man formats av det, säger 33-åringen.
Det syns också i statistiken att han blivit äldre. Minuterna på botbänken har till viss ersatts av poäng. Säsongen 2006-07 – i HPK Hämeenlinna – gjorde Toni Mäkiaho 51 poäng på 55 matcher.
Hans bästa notering någonsin.
– Det är väl det och tyngd jag ska tillföra i Timrå. Tycker att jag har ett ganska brett register. Jag har dessutom blivit bättre att utnyttja lägena, säger han.
”Blev aldrig bra”
Han har även rutin från svensk ishockey. Säsongen 2005-06 gjorde Toni Mäkiaho 18 matcher med Malmö i allsvenskan.
– Men där blev det aldrig bra. ”Osten” (Lars Bergström) spelade mig i tredje- och fjärdekedjan och till slut insåg jag att det inte skulle fungera. Han trodde inte på mig och vi bestämde oss ganska snabbt för att gå skiljda väger.
Toni Mäkiaho fortsätter:
– Sverige gillade jag i alla fall. Det fanns många fantastiska killar i laget och dessutom trivdes jag med att bo i Malmö. När den här chansen dök upp igen tvekade jag aldrig.
Fanns det andra klubbar med i bilden?
– Ja, några stycken. HV 71 pratade jag också med, men det här alternativet kändes bäst.
Vad vet du om Timrå?
– Ganska mycket faktiskt. Har pratat en hel del med Riku Hahl (numera i Frölunda), som har berättat mycket gott om klubben. Timrå är enligt honom ett lag som är med och slåss i toppen, det är välorganiserat och så är killarna i laget lätta att ha att göra med. Det räcker för mig.
Landsmän
Mikko Lehtonen, Kimmo Lotvonen, Mika Pyörälä och Timo Pärssinen finns i Timrå, har du spelat med någon av dem?
– Nej, men jag känner alla sedan tiden i den finska ligan. Skönt med landsmän i laget.
Toni Mäkiaho kommer till Timrå med en turbulent säsong i färskt minne. Han började i HPK Hämenlinna, fortsatte till ryska Lada Togliatti och avslutade i våras i schweiziska Fribourg-Gottéron.
Tagit VM-silver
– Det blev som det blev, men samtidigt var det helt okej. Jag fick ju se en mängd nya platser. Alltid lär man sig någonting, säger finländaren, säger Toni.
Han har också ett VM-silver i bagaget från 1998, då Finland förlorade VM-finalen mot Sverige.
– En märklig historia. Vi spelade två finalmatcher och Sverige vann med 1–0 – sammanlagt. Man kan säga att den finalen kunde ha slutat hur som helst.
Har saknat hårdhet
Toni Mäkiaho kom sent in i Timrås trupp och han har bara hunnit med en handfull träningsmatcher under försäsongen.
Men han har visat att han kommer att tillföra Timrå hårdhet – det som laget enligt Timrå-tränaren Challe Berglund saknat.
Buse eller inte?
Med Toni Mäkiaho kommer det i alla fall att smälla i sarghörnen i vinter.