Abrahamsson: Bara guld gäller för Växjö

Hans Abrahamsson

ÖREBRO. Sex matcher räckte.
Tomi Kallio sköt Växjö till en ny semifinal. Och den här gången är det bara SM-guld som gäller.
Visst, Växjö är bra – men jag tror inte att det räcker hela vägen.

helskärm

Örebros lagkapten Henrik Löwdahl gjorde 4–3 med knappt två minuter kvar.

Men med 14 sekunder kvar kvitterade Jani Lajunen och i förlängningen var det en annan kapten som klev fram.

Tomi Kallio, 38.

Efter 2.06. Första slutspelsmålet från finländaren och det kunde knappast ha kommit lägligare.

Jag blir inte riktigt klok på detta Växjö. Stundtals har de dominerat den här matchserien och känts huvudet högre. Ska man vara krass är det egentligen bara i två av arton ­perioder som Örebro varit bättre. Det var tredjeperioden i den första mötet och mittperioden i match 4 som klart gått till Örebro.

Ändå var Växjö bara 14 sekunder från att hamna i en d­irekt avgörande kniven-mot-strupen-match.

Nu blir det semifinal mot Frölunda eller Linköping. Spontant tror jag Växjö har större chans mot Frölunda.

Hur bra är då Lakers?

Guldfavorit hos många och visst är det ett tänkbart guldlag. Cristopher Nihlstorp har vunnit tidigare och är en ­potentiell guldmålvakt.

Backsidan innehåller både tyngd och skicklighet.

Växjö har ett sparkapital

Dessutom förfogar tränare Sam Hallam över fyra kompetenta kedjor och har fördelat istiden väldigt jämnt, runt femton minuter. Tomi Kallio, med strax över tretton minuter, är faktiskt den som snittat minst istid av forwards.

Hallam har definitivt inte behövt köra slut på någon för att ta sig vidare till semifinal. Och det finns ett sparkapital i poängmaskinerna Robert Rosén och Tuomas Kiiskinen, som stundtals varit bleka.

Den enhet som imponerat mest är Jani Lajunen, Liam Reddox och Jeff Tambellini. Trion har inte bara plockat bort Örebros superkedja med Derek Ryan i spetsen, den har också varit ett ständigt offensivt hot.

Redan i sitt första slutspel för ett år sedan tog sig Växjö vidare till semifinal. Där tog det stopp mot Färjestad, i en matchserie som Växjö egentligen borde ha klarat av.

Derek Ryans slutspel håller inte

Men Färjestads slutspelsrutin fällde avgörande och ­Karlstadslaget fick, som så ofta, matchserien att spelas ­efter deras villkor. Tung förlust för Växjö den gången, men jag tror att ­spelarna och klubben lärde sig mycket som de har nytta av nu. Något även Sam Hallam höll med om:

– Vi har en större hunger, en större målmedvetenhet och jag upplever en större mognad. Jag vet hur det såg ut i ­omklädningsrummet i Luleå efter match sex för ett år sedan. Nu såg jag ett lag som var nöjd med segern men som ­redan var inställd på nästa matchserie.

Till stor del vad slutspel handlar om: att nollställa sig efter en vunnen matchserie och ladda om för att vinna nästa.

Men jag rankar både Skellefteå och Linköping högre än Växjö.

För Örebro är säsongen över. Förra årets nykomling har svarat för en imponerande resa. Slutade sexa i tabellen och gick direkt till slutspelet. Att det tog stopp där är inte alls överraskande.

Det har varit lite för ojämnt och stundtals lite för naivt. Och när lagets förstaformation inte lyckades leda lagets offensiv blev det för trubbigt. Poängkungen Derek Ryan och målskytten Martin Johansson har inte alls dominerat som tidigare. I grundserien gjorde de två 106 poäng. I slutspelet inte ett enda mål på sex matcher och bara fyra poäng totalt. Det håller givetvis inte.

Men Örebro har verkligen satt färg på årets säsong, både på isen och på läktaren. Trycket i Behrn Arena har stundtals varit ligans bästa och laget har visat att det hör hemma i SHL.