”Att lägga sig finns inte”
Publicerad 2011-05-09
Har kanadensiskt pass – men Nilsson lovar gå för seger mot landsmännen: ”Vi är här för att vinna”
KOSICE. Robert Nilssons liv har kretsat kring en enda sak.
Hockey.
Han blev till mitt under ett Stanley Cup-slutspel, han föddes mitt i en NHL-säsong och 26 år gammal har han bott i sju olika länder och spelat för 14 olika klubbar.
Och han är fortfarande kanadensare.
– Ja, jag har kvar mitt kanadensiska pass. Men det hindrar inte att vi slår Kanada i dag. Några läggmatcher finns inte, säger han.
Robert Nilsson föddes i Calgary när hans pappa Kenta var stor stjärna i klubbben.
Det gav automatiskt kanadensiskt medborgarskap, som han fortfarande har kvar.
– Jag kommer ihåg att jag och Alexander Steen hade som framtidsdröm att spela i kanadensiska landslaget då vi var mindre. Han är också född där. Men nu är det inte aktuellt längre.
”Måste slå alla”
Nej, i kväll handlar det om att spöa de han som ende svensk i Tre Kronor kan kalla landsmän med sitt dubbla medborgarskap.
– Ja, något annat finns inte. Och spöar vi Kanada kan vi slå Ryssland om det blir dem vi möter i en VM-kvartsfinal. I mina ögon är Kanada VM:s bästa lag. Vi är här för att vinna och då måste vi slå alla lag.
Hockeyn kom med modersmjölken, då Robert Nilsson föddes rakt in i hockeylivet.
Pappa Kenta Nilsson stannade sällan länge i en och samma klubb. Första hockeyresan gick redan när han var sex månader gammal.
Från Calagry i Kanada till Minnesota i USA.
Sedan fortsatte det bara. Schweiz, Italien, Österrike och några år hemma i Sverige.
Bara de sista åren på Kentas karriär bodde familjen hemma i Nynäshamn.
”Ringde till mamma och grinade”
Men redan som femtonåring flyttade Robban till hockeygymnasiet i Leksand.
– Jag brukade alltid vara i Leksand på somrarna och jag bodde hos min kusin Niklas Persson. Vi har alltid stått varandra väldigt nära.
Men där kom också en riktig svacka.
– Ja, jag höll på att sluta helt med hockeyn när jag var sjutton, säger Robban.
– Då ringde jag till mamma och grinade,