Holmström: Därför tackar jag nej till VM
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-10
NEW YORK. Han har stått och blivit misshandlad i NHL:s målgårdar sedan i höstas.
Så VM var aldrig riktigt aktuellt för Tomas Holmström
– Jag är inte 27 längre. Jag är 37. Då måste man få vila kroppen lite, säger han till Sportbladet.
Det finns få, om någon, som utsätts för så mycket fysiskt slitage under en NHL-säsong som Tomas Holmström.
Han används under sex-sju månader som en veritabel pinata av de motståndarbackar som vill visa att de kan hejda världens bäste målgårdsmarodör.
När veteranen från Piteå till slut får gå på semester är han följaktligen våldsamt mörbultad – och måttligt intresserad av att kasta sig på ett flygplan för att mottaga några hundra crosschecking till på VM-rinkarna.
– Jag har ju haft problem med knäna i år också, berättar han två dygn efter Detroits tunga slutspelssorti.
– Så, nej, VM var inte aktuellt för mig. Jag är ju inte 27 år längre. Jag är 37. Då måste man få vila kroppen lite.
”Åker hem”
Istället ska ”Homer” nu fortsätta förhandla om nytt kontrakt med Red Wings – och ta det lugn hemma i Detroit-förorten Novi några veckor.
– Barnen går i skolan till mitten av juni, sedan åker vi hem till Sverige. Och fram till dess ska jag ägna mig åt att vila, vilket ska bli rätt skönt. Om man kan se något positivt med att vi åkte ur så här tidigt så är det väl att hela laget för första gången på tre-fyra år får lång tid på sig till återhämtning, säger han.
Besvikelsen över förlusten mot San Jose sitter dock i fortfarande.
– Ja, det känns tyvärr som att vi slarvade bort serien, genom att ta på tok för många utvisningar i de tre första matcherna. Det var därför vi förlorade och man kan inte förlora tre raka, vi skulle aldrig ha försatt oss i den situationen, suckar han.