Ros: Galna hockeyfester väntar för Djurgården

Publicerad 2015-02-27

Dif-jubel i mötet med Leksand.

Jag längtar till nästa lördag.

Djurgården–Luleå i play in, allt talar för det.

Tala om häftigt och energifullt förspel till stora slutspelsfesten.

Kan bli tre holmgångar mellan hatlagen.

Sportbladets krönikör Tomas Ros.

Fredagkväll på Hovet och klassikern Djurgården mot Leksand.

Det var en så kallad ödesmatch – Djurgården kunde spela bort Leksand, i praktiken, från chansen att spela vidare i SHL 2015 och på andra sidan hade Leksand chansen att jämna till streckstriden.

Det gick som det brukade gå för Leksand sedan 29 januari. Man tog ledningen – spelade en ok hockey. Men är alldeles för tama runt målet och har för få riktigt starka spelare som kan avgöra.

Nu fick Leksand en riktig drömstart när Markus Nordlund sjabblade två gånger på åtta minuter i den första perioden. Dalalaget ledde med 1–0 och fick även häng till 2–2 efter den finske backens andra misstag, ett misstag som skickade honom till bänken - för övrigt.

Tränarbytet kom för sent

I sista perioden forcerade gästerna brutalt och fick in 3–3. Bergenström hade även två öppna mål, men det slutade som bäst med ett stolpskott.

Blir gärna så för lag som saknar flytet och håller i klubban lite för hårt.

Bonuspoängen gick till Djurgården i spel tre mot tre i sudden death.

Inför matchen valde Leksand att byta tränare – från Andreas Appelgren till Sjur Robert Nilsen.

Ett väntat beslut.

Som kom för sent.

Nu får Nilsen försöka tända laget till direktkvalet som startar 15 mars.

För Djurgården innebär segern att man har klarat sig kvar i SHL och att man faktiskt har chansen på SM-guld via play in.

Det är nu det vattnas i munnen på mig.

Hoppas på mycket känslor

I play in väntar troligtvis Luleå.

En motståndare som varit så speciell för Djurgården senaste fem åren. Startade i kvartsfinalen 2011 med en hagelskur av anmälningar mellan lagen. Därefter har vi haft Johan Forsbergs tackling på Daniel Fernholm och hämndaktion signerad Mikael Ahlén.

Jag hoppas inte att matcherna spårar ur. Men jag hoppas på mycket känslor. Mycket energi och galna hockeyfester.

Leksand har nu tre matcher på sig att bryta en trist trend och se till att man inte tar klubbrekordet, ett negativt sådant, från 1991 när man inte vann på 13 raka matcher. Det går inte att komma in i direktkvalet med uselt självförtroende och trist trend.

Jag tar för givet att Sjur Robert gör det som han är bäst på - träna ned laget och vara sådär kliniskt förberedd inför träningarna att Leksandsmaskinen vaknar till liv och att trötta ben väcks till liv.

Följ ämnen i artikeln