Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Värva hem Lidström nu

Publicerad 2012-06-02

Calle Johansson: Vore en jättevinst för svensk hockey

slutar  I Detroit är Nicklas Lidström en levande legend. Nu hoppas Viasats och Sportbladets expert Calle Johansson att Svenska ishockeyförbundet knyter till sig 42-åringen.

Nicklas Lidström tog alltid rätt beslut.

Så även den sista gången.

Han slutar nu som världens bästa back, någonsin.

Han fick det alltid att se så lätt ut. Han var aldrig ur position. Aldrig i trångmål. Nicklas Lidström har varit lika bra i alla år.

Det är klart att alla tycker det är synd att han slutar. Men det är helt rätt beslut att ta när han fortfarande är så bra. Alla kommer att komma ihåg honom som den bästa backen, någonsin.

Paul Coffey hade inte de defensiva kvaliteterna att mäta sig med svensken, och Larry Robinson saknade de offensiva. Och hur många har egentligen sett Bobby Orr spela? Ray Bourque är den enda som tål en riktig jämförelse med Lidström.

Självklart påverkar detta Detroits chanser nästa säsong. Det är rent av orättvist att be någon komma in och ta över. Snarare är det många som får försöka dela på ansvaret.

Media glömde bort ”Lidas”

Här hemma har Lidström dessvärre inte fått den uppmärksamhet eller uppskattning han förtjänat. Förrän nu. Och det gör mig lite grinig. Svenskar har aldrig förstått hur jäkla bra han är. Och det är delvis medias fel. ”Foppa” och ”Sudden” fick rubrikerna, trots att Lidström vann Norris Trophy år efter år.

Om du för några år sedan låtit samtliga general managers i NHL välja en utespelare, så lovar jag att 29 av 30 hade valt Lidström.

Om inte Detroit låser upp honom i sin organisation, så måste hockeyförbundet kontakta honom för att undersöka om det finns något intresse att hjälpa till, på något sätt. Vad det än är, så vore det en jättevinst för svensk hockey.
 

Det märktes att det var två ganska nya lag som spelade final. Det var väldigt mycket nerver, och rent ut sagt dålig hockey. Jag var mest förvånad över att New Jersey var så påverkat, med den organisationens historik och hemmaplan.

Men skjuter man 17 skott vinner man inga hockeymatcher. New Jersey måste få längd på anfallen. Och då måste man först ta sig in i zon. Och det gör man genom att våga slå en passning, hålla i pucken och hjälpa varandra. Det är ingen hjärnkirurgi.

Los Angeles var inte så mycket bättre. Men varje gång de fick till ett fungerande uppspel kom de med fart in i zon och fick med sig hela laget. Och de har en bättre backuppsättning. Dessutom har de spelat fyra matcher färre än Devils i slutspelet, och det är en markant skillnad mot slutet av säsongen.

Brodeur före Quick

Men fast det skiljer nästan 20 år på målvakterna, skulle jag hellre vilja ha veteranen Martin Brodeur bakom mig om jag spelade den här finalen. Jag vet vad jag får av Brodeur varje kväll. Risken finns att det smyger sig in lite nerver hos Jonathan Quick som aldrig varit här tidigare.

New Jersey har även bäst matchvinnartyper i Ilya Kovalchuk, Zach Parise, Patrik Elias, och rookien Adam Henrique som redan avgjort två matcher i sudden.

Anze Kopitar och Dustin Brown har varit gudomliga i slutspelet, men det finns lite mer att välja på i New Jersey.

Följ ämnen i artikeln