Wennerholm: Kan bli lika stor som Foppa
KÖLN. Sverige vinner mot Slovakien med 4–2 och gjorde matchen onödigt spännande i slutet.
Men jag hade bara ögon för William Nylander,
Han kommer att bli vår nästa superstjärna.
Om han nu inte redan är det.
Hans 1-0 mot Slovakien var inget vanligt hockeymål.
Det var skön konst, precis som de andra fyra han gjort i VM hittills.
Mitt i en dragning skickar han upp pucken i krysset bakom en helt grundlurad Julius Hudacek. Perfekt framspelad av Nicklas Bäckström ska väl tilläggas.
Mumma för en hockeysjäl.
Det två har blivit det perfekta äktenskapet i det här svenska VM-laget, och det känns som förbundskapten Rikard Grönbord handplockade NY Rangers Oscar Lindberg för att vara den perfekta tredje länken i den kedjan.
De är tre är uppe i åtta poäng nu (fyra mål, fyra assist) på två spelade matcher.
Kan bli lika stor som Foppa
Och det är inget tvivel vilken som är Sveriges förstakedja sedan två matcher tillbaka. Victor Rask, Elias Lindholm och Gabriel Landeskog har helt hamnat i skuggan sedan Nicklas Bäckström och Oscar Lindberg landade här i Köln.
Sedan bryr jag mig inte om att det slarvades och bjöds på chanser bakåt i en match som svenskarna inte verkade ta på riktigt allvar.
Jag ser bara framåt mot slutspelet, då svenskarna kommer vara helskärpta igen och den spets som firma Bäckström & Nylander har kan bli matchavgörande.
Jag tror fkatiskt att Nylander kan bli lika stor som Peter Forsberg och Mats Sundin.
Två ikoner både i NHL och Tre Kronor som är de största forwards svensk hockey haft.
Onödiga utvisningar
William har alla verktyg - nu behöver han bara krigarhjärtat som gjorde att Sudden och Foppa levererade år efter år och alltid gjorde skillnad när de kom inflygande till OS eller VM.
På de tre VM de spelade tillsammans blev det två VM-guld och ett silver.
Och det enda OS de fick spela tillsammans slutade guld i Turin 2006. Det är ett helt makalöst facit.
Och jag erkänner:
Det är mycket att hoppas på när det gäller William Nylander, men det är han själv som bestämmer sin framtid. Han själv som bestämmer hur bra han vill bli. Enbart talang räcker inte långt i dagens hockey och speciellt inte på den här nivån.
Det var de goda nyheterna.
Men det finns de som inte är lika goda.
Som att svenskarna fortsätter att ta en massa onödiga utvisningar. Den här gången två lagstraff med för många spelare på isen redan i första perioden och sedan ett nytt lagstraff när svenskarna var för sena in på isen till den andra.
Det är alltid lätt att säga att det är arrangörernas eller domarnas fel, men det kan inte vara så varje gång. Det var lika många onödiga tvåminutare mot danskarna senast och i matchen mot Lettland innan dess. Något måste svenskarna ändå själva ha med saken att göra. Även om jag håller med om att den där tvåan för sen ankomst var horribel om svenskarna blev tillsagda att stanna i omklädningsrummet.
Fick jobba i onödan
Hade Ryssland eller Kanada stått på andra sidan isen, hade matchen förmodligen avgjorts under de helt onödiga minuterna i numerärt underläge. Slovakien är inte av den klassen att de var ett hot.
Sverige släpper även till alldeles för många lägen bakåt, frilägen, två mot ettor, tre mot tvåor. Henrik Lundqvist fick jobba en hel del i det här matchen också. Helt i onödan ibland som det kändes. Som när Anton Strålman gav bort pucken på offensiv blå i spel fem mot fyra och bjöd Andrej Kudrna på reduceringen till 2–3. Jag ska väl påpeka att slovakerna var fulltaliga när pucken gick in, men ändå. Det måste vara slut på den typen av slarv nu.
Nu blev det här onödigt spännande när slovakerna tog ut målvakten i slutet och fick ett väldigt tryck i svenskarnas zon. En kvittering var inte alls långt borta.
Helt avgjort var det först när William Karlsson skickade in 4–2 i tom kasse med 32 sekunder kvar.
Men som sagt:
Nu glömmer vi den här matchen.
Nu ser vi framåt.
På torsdag börjar VM på allvar.