”Folk har följt laget, gråtit och berörts”

JVM-coachen Roger Rönnberg om mormors kompisar, ilskan mot NHL-laget – och att lämna världens roligaste jobb

helskärm

Det är sista resan med gänget för Roger Rönnberg, 41.

Juniorkronornas förbundskapten tycker att förutsättningarna finns.

– Jag ser faktiskt många likheter mellan det här laget och det som vann i Calgary, säger Rönnberg.

I dag inleder Juniorkronorna resan mot att försvara guldet från Calgary. Även om Roger Rönnberg konsekvent slår ifrån sig alla påståenden om att det är något som ska försvaras.

Under veckorna fram till premiären har han, vid sidan av de sista justeringarna i lagbygget, gjort en mängd intervjuer. Intresset i Sverige för junior-VM har de senaste åren växt med rekordfart och nådde nya nivåer för ett år sedan då Juniorkronorna vann guld för första gången sedan 1981.

”Vi uppfann Jantelagen i Luleå”

– Det är häftigt. Jag var med på resan bredvid Torgny Bendelin 2006 och 2007 och jag vet hur hårt Torgny jobbade för att turneringen skulle tv-sändas och få tidningar att skriva om den. Jag brukar påminna mina kollegor om det när de tycker att det är för mycket media: att det fanns en tid då vi ville ha media på det här, berättar Rönnberg.

Hur har ditt liv förändrats efter att du blev Guld-Roger?

– Inte så mycket, eller ingenting alls egentligen. Jag bor uppe i Luleå och det var någonstans där vi uppfann Jantelagen så det har inte varit någon skillnad. Folk är väldigt glada och stolta, men där jag bor är det inte någon som tar till några överord direkt. Och det är bra, då håller man sig på jorden.

Många jag pratar med tycker att junior-VM är roligare att följa än riktiga VM.

– Ja, JVM är lika stort i Sverige som det är i Kanada – det säger inte lite för i Kanada är det religion.

Ni har blivit något av svenska folkets landslag.

– Det är jättekul och det är så många jag har mött under det här året efter guldet, icke hockeyintresserade människor, som talar om hur mycket de har känt. Hur de har följt laget och hur de har gråtit, och berörts. Det tycker jag är unikt.

Vilken typ av människor är det?

– Att vanligt hockeyfolk sitter uppe och ser matcher på nätterna har jag förstått. Men när kompisar till min mormor sitter på syjuntan och berättar att de suttit och gråtit för att spelarna är så härliga. Det är häftigt och det berör verkligen.

Vilka bilder målar du upp för laget. Hur mycket av det som hände förra året, med guldet och firandet, går att använda i år?

– Vi är noga att inte prata för mycket om förra året, att inte vara kvar i det som hände då. Vi har pratat om vårt mål och vår vision att vi ska högst upp på toppen. Men nu är det bara att steg för steg förbereda sig för vad som väntar. Inte så mycket konsekvenser, det tror jag inte de här unga killarna tjänar på.

Om du jämför det här laget med förra årets?

– … Oj, det är svårt, varje lag har sina kulturer. Men det är ett skönt gäng. De har en jäkla avslappnad attityd vid sidan av isen och mycket bus i ögonen. Det är lite samma som med ”92-gänget” att de kan skilja på när det blir allvar och tävling, då blir de mörkare i blicken och lägger skojet och buset åt sidan. Jag ser faktiskt många likheter mellan de här två årskullarna.

Två absoluta nyckelbackar, Jonas Brodin och Oscar Klefbom, tvingades lämna återbud på grund av skador. Hur hanterar du det?

– Visst är det en förlust att de inte är med, det kan vi inte ducka för. Om du tar ut de fem bästa 93-backarna i världen så är de två definitivt med. Samtidigt kan vi inte gråta över det, jag tycker vi har ett tillräckligt bra lag ändå för att rubba de bästa lagen. Det handlar om en match och då kan vi slå alla lag.

Mika Zibanejad stoppades av Ottawa, något som gjorde dig oerhört besviken.

– Jag tycker fortfarande att det är väldigt tråkigt att Ottawa har det utgångstänket och jag förstår det inte. Att inte låta Mika, när det är sista chansen, få möjligheten att representera sitt land när NHL står still, det känns lite trångsynt. Mika är en jätteduktig hockeyspelare och en härlig människa som säkert hade kunnat bidra med mycket.

Frölunda nästa?

Redan i november gick Ishockeyförbundet ut med att Rikard Grönborg tar över Juniorkronorna nästa säsong. Sportbladet hade tidigare avslöjat att Roger Rönnberg tar över Frölunda nästa säsong. Själv förnekar han att någonting är klart.

Hur har uppgifterna som sipprat under hösten påverkat dig?

– Inte mycket i mitt jobb, jag har ett fokus att mästerskapet är framför mig och har det roligaste jobbet man kan ha inom hockeyvärlden. Ska jag klara av att leda de här mest talangfulla och karaktärsstarka spelarna måste jag vara här och nu, inte någon annanstans.

Vad kommer du att sakna?

– ”Pelle” (Mårts, Rönnbergs företrädare) sa till mig när jag tog över Juniorkronorna att ”grattis Roger, du kommer kliva på världens roligaste jobb som hockey- tränare”. Det är bara inse att han hade rätt. Jag kommer att säga samma sak till Rikard (Grönborg) när det är dags att lämna över.

Juniorkronornas förbundskaptener sedan första guldet 1981

1981: Kjell Damberg

1982–83: Conny Evensson

1984: Curt Lindström

1985: Kjell Larsson

1986: Ingvar Carlsson

1987: Lars-Gunnar Jansson

1988–89: Claes-Göran Wallin

1990: Curt Lundmark

1991: Bengt Ohlsson

1992–95: Tommy Tomth

1996–98: Harald Lückner

1999: Mats Hallin

2000: Lars Molin

2001–02: Bo Lennartsson

2003: Peo Larsson

2004–07: Torgny Bendelin

2008–10: Pär Mårts

2011–2013: Roger Rönnberg

2013–: Rikard Grönborg