Wennerholm: Leksand måste sparka tränaren nu
Hur högt kan Västerås klättra?
Och hur lågt kan Leksand sjunka?
För åtta omgångar sedan låg västeråsarna åtta poäng bakom Leksand.
Nu är de nio före.
Och jag tror gapet kommer att fortsätta växa.
Det handlar om sviter i hockeyallsvenskan just nu och där står Västerås och Leksand ut som varandras motsatser.
Västmanlänningarna på spikrak väg mot en allsvensk finalplats och ett gäng dalkarlar med knätofsar av bly.
Avståndet till allsvenskans ingenmansland på platserna 9–12 har krympt för varje omgång och nu flåsar ett formstarkt Björklöven i nacken efter tre nya poäng hemma mot Södertälje.
Nu blev det en ny svidande förlust borta mot Västervik med 0–3, ett lag som bara hade tagit en enda trepoängare på hemmaplan tidigare på säsongen.
Och när Kellen Jones satte matchavgörande 1–0 för Västervik 4.54 in i perioden kändes det bara logiskt.
Leksand är ett lag helt utan självförtroende just nu.
Tränaren Leif Carlsson pratar ofta om att gå ut och ha roligt, men det är svårt att ha roligt när man lever under en press som bara ökar.
I dag är den på gränsen till kvävande.
Kom ingen forcering
När jag trodde Leksand skulle forcera i tredje perioden lyckades de bara få iväg två skott på mål de första femton minuterna.
I stället slog Alexander Lindqvist Hansen in 2–0 i tom kasse, då Leif Carlsson chansat och tagit ut målvakten på slutet. Att det blev 3–0 till slut i en lika tom kasse spelade mindre roll.
Nej, det är inget som går hem i Leksand just nu. Det är ett lag där ingenting fungerar.
Normalt ska Leksand sätta sig på bussen hem med tre säkra poäng efter den här typen av matcher och mot ett gäng smålänningar som fortfarande är näst sämst på hemmaplan.
Nej, jag ser ingen annan utväg för Leksand än att kicka Leif Carlsson.
Det tyckte jag redan efter förra omgången.
Vill inte sparka tränaren
Men då svarade nye sportchefen Thomas Johansson att det inte var aktuellt. Han var väldigt bestämd på den punkten. Han ville inte ha någon ”quick fix”.
Jag förstår inte varför han målade in sig i ett hörn efter bara en vecka på jobbet.
Han stängde en dörr, som kanske är Leksands enda väg ut ur krisen när en quick fix är precis vad de behöver.
Vi får se om den förblir stängd, men får Carlsson gå så är det en klar prestigeförlust för den nye sportchefen.
Om nu inte Leffe själv väljer att avgå.
Det är ju också en utväg.
Även om ingen kommer att tro honom i så fall.
Västerås är Leksand raka motsats.
De har vunnit nio av de tio senaste matcherna nu och 4–2 borta mot ett formstarkt Tingsryd vara bara en av många imponerade segrar.
Och inte bara det.
Alla nio segrar har varit trepoängare.
De har alltså tagit 2,7 poäng i snitt på de tio senaste, vilket är överlägset bäst i hela hockeyallsvenskan.
Och närmast väntar tre raka hemmamatcher i ett ABB Arena, där Västerås inte förlorat sedan den 17 oktober då det blev 5-6 på övertid mot serieledarna AIK.
Det ser så stabilt på alla fronter att jag har svårt att se att det ska vända åt andra hållet.
Tränaren Thomas Paananen utstrålar allt det lugn som Leif Carlsson saknar just nu, även om leksandstränaren är en mästare på att agera proffsigt i både med- och motgång.
Hotet mot Västerås svit kommer möjligen inifrån.
Snart drar succémålvakten Samuel Ersson på JVM.
Nittonåringen som varit en sensation i kassen och som är hockeyallsvenskans överlägset bästa målvakt just nu,
Det är Henrik Lundqvist-siffror. Utan några jämförelser i övrigt.
Men Ersson har varit Västerås viktigaste spelare och hans målvaktsspel den största anledningen till lagets suveräna svit.
Men även kedjan med Kalle Östman, Lukas Zetterberg och Marcus Bergman har växt till seriens just nu bästa.
Det är bra jobbat av en nykomling.
Det blev en jobbig kväll för Leksand på många sätt.
BIK Karlskoga stod för en stark vändning borta mot Karlskrona. De känns som ett etablerat topplag, som inte haft några egentliga svackor.
Och ett Oskarshamn med tveksam form, vände 0–2 till 3–2 bort mot Pantern i ett läge där det kändes som de var på väg mot säsongens första svacka.
Och båda lagen ryckte ifrån ytterligare.