Succé för legendarens systerson

Johan Håkansson

LULEÅ. Janne Sandströms maratonkarriär närmar sig sitt slut.

Då kommer systersonen och gör en mäktig succédebut.

– Han är fantastisk. Tekniskt är vi som dag och natt, säger Janne.

Luleå har tre backar på skadelistan – bland annat Sandström.

När spelet hackade kände tränaren Thomas ”Bulan” Berglund att det var dags – han gav fullt förtroende till 17-årige Nils Lundkvist.

– Jag tänkte att det bara var att gå in och köra mitt spel, säger han blygt omringad av journalister i omklädningsrummet.

Och det spelet frälste hemmapubliken. Den lille rightaren visade briljant klubbteknik och levererade det ena lysande passet efter det andra. ”Bulan” belönade med mer och mer speltid.

– Jag kände förtroendet och vågade göra min grej. Jag skulle göra det jag är bra på, att åka mycket skridskor och alltid vilja ha pucken.

Morbrodern njöt

Utanför isen njöt skadade morbror Sandström, SHL:s meste spelare genom tiderna. Nils var inte ens född när morbror inledde sin SHL-karriär.

– Jag visste att han skulle vara så cool på isen, säger Janne.

Lundkvist fick veta redan på morgonen att han skulle få chansen i a-laget och det blev en dag med fjärilar i magen.

– Jag var rejält nervös. Som på min första a-lagsträning. Jag brukar sova lite före matcherna men det gick sådär…

Före matchen fick han lugnande och tröstande ord av morbror.

– Han sa bara att jag skulle gå ut och lita på mig själv.

Lundkvists spel charmade alla, inklusive Niklas Wikegård i TV och NHL-scouten Lars Lindgren på läktaren.

– Jag har sett Nils några gånger och det är en väldigt spelskicklig back. Jag är imponerad, säger Lindgren, som är chefsscout för Vancouver Canucks.

Är det rent av en spelare ni håller ögonen på?

– Det är ju inte min roll att titta på odraftade spelare, men visst: de bra spelarna syns ju.

helskärm

Ägde isen

Efter ett första trevande byte ökade Lundkvist svårighetsgraden mer och mer och hade sedan byten när han i princip ägde isen.

– Får man förtroende från tränaren så höjs ju självförtroendet och man vågar göra saker. Och det förtroendet kände jag, säger 17-åringen.

Nils Lundqvist spelade i princip varannat byte i tredje perioden då Luleå intensivt jagade en kvittering. Och två gånger var han nära att sätta kvitteringen.

- Det var surt, säger han och tittar ner i backen.

Hur upplevde du skillnaden jämfört med juniorlaget?

- Det var så mycket större runtomkring. Publiken och media. Men det är ju här man vill vara.

Bara några meter ifrån står morbror Janne i omklädningsrummet och njuter av systersonens plats i rampljuset.

– Jag visste ju att han är duktig, men att han skulle lösa situationerna även på den här nivån vet man ju inte i förväg, men det anade jag.

Ni är ju inte speciellt lika som spelare?

– Förutom att han är rightare och jag leftare så är vi ju kopior… Nej, skämt å sido. Han har en helt annan skicklighet och teknik än vad jag har.

Drömmer du inte om att bilda backpar med honom i SHL?

– Ja, det skulle vara hur stort som helst. Större för mig förmodligen. Vi har faktiskt spelat ihop på en träning.

Janne Sandström berättar att trots att Nils fortfarande är en kort spelare, 173 centimeter, så var han väldigt liten tidigare.

– Det är först sista två åren som han växt på längden och bredden.

Men allra mest har han växt som spelare.

– Han gjorde det väldigt bra. En blivande storback, säger tränare Thomas Berglund.