Lättaste matchen någonsin - då kan det bli tvåsiffrigt...

I dag möts två olika fotbollsvärldar på Ullevis gräs, och för en gångs skull är det Sverige som i denna bedömning står för "den bästa av världar".

Den professionella svenska fotbollen mot den riktigt amatörmässiga från San Marino.

I vanliga fall brukar vi på matchdagen spekulera om svenska lagets startuppställning. Behövs inte i dag. Vi vet vilka som spelar.

Men egentligen spelar det ingen roll vilka elva som börjar, när svenska landslaget ställs inför sin lättaste uppgift någonsin.

Jag vill minnas, att det var Kim Källström som nere i San Marino gjorde jämförelsen med sin egen barndoms Partille:

- Det bor mer folk i Partille än i San Marino...

I Partille bor det 33 000 på 57 kvadratkilometer - i San Marino 27 000 på 61 kvadratkilometer.

Ett sånt lilleputtland kan man inte ta stryk av. Naturligtvis inte.

Inte som Tre Kronor...

Sverige tar heller aldrig stryk av, förlorar inte ens poäng, mot de riktiga blåbärsnationerna.

Jag tror det har att göra med den ödmjukhet inför uppgiften som, till skillnad mot hockeyns Tre Kronor, alltid präglat det svenska fotbollslandslaget.

Därför vinner man också så kallade måste-matcher mot den här typen av motstånd, och då menar jag smånationer med Fifa-ranking över 100 eller möjligen strax därunder, som Cypern.

Nio gånger tidigare har Sverige kvalat på hemmaplan mot blåbärsnationer - Malta, Cypern, Luxemburg, Azerbajdzjan och Moldavien.

Nio gånger har de svenska målvakterna - Arne Arvidsson, två gånger Ronnie Hellström, tre gånger Thomas Ravelli och tre gånger Magnus Hedman - hållt nollan.

Total målskillnad: 34-0.

Och då är alltså San Marino ett ännu sämre lag...

Inte ens en normalt så farlig detalj som underskattning ska kunna ställa till det.

Förr eller senare kommer orken att ta slut för de sammarinesiska amatörerna, och då kommer också de svenska målen.

Helt enkelt en fråga om tid, om tålamod och om rörelse i spelet.

Nere i San Marino stod det 1-0 i halvtid, och 2-0 dröjde till 52:a minuten, men sen lossnade det rejält: 3-0 57:e, 4-0 i 60:e och till slut 6-0.

Kollar mina gamla anteckningar och ser att Bryan Gasperoni hade ett skott utanför i 36:e minuten, samme man en frispark på mål i första halvlekens slutminut, och att Andy Selva sköt över i 89:e; "enda målchansen" har jag skrivit där.

Bra förutsättningar

Nu är divan Andy Selva inte med på Ullevi, avstängd, men som Lasse Lagerbäck sa häromdagen:

- Tror inte det spelar någon roll...

Vi lär bli drygt 30 000 på Ullevi, vädret ska bli varmt, och förutsättningarna för bra svensk fotboll är 100-procentiga.

Svenska landslaget har nu 25 raka utan förlust i kvalen, och frågan är bara hur stort man vinner den 26:e, och därmed var på listan över stora segrar vi ska skriva in "Sverige-San Marino, 2003, EM-kval h".

Knappast i topp, knappast före de 12-0 som OS-laget 1948 öste in mot Korea på Crystal Palace-arenan Selhurst Park i London - Gunnar Nordahl 4 mål, Henry "Garvis" Carlsson 3, Nisse Liedholm och Kjell Rosén 2 var, Gunnar Gren 1.

Men vinner man med 6-0 borta borde man väl kunna vinna med ytterligare något mål hemma?

San Marinos största kvalförlust kom 9 september 1992, 0-10 borta mot Norge, tätt följt av 0-9 borta mot Spanien 1999 och 1-10 borta mot Belgien 2001.

10-0, 9-0... - siffror att sikta emot.

Inte för att jag kräver det.

Nej, som alltid blygsam nöjer jag mej med att kräva seger.

Största segern: 12 0 mot Korea i OS 1948

Längre ned på sidan fler fakta om Sveriges största segrar.

Lasse Sandlin