Leifby: ”Bjurre” väljer Domnarvsvallen före Madison Square Garden

Marcus Leifby

Brage e’ lage’ som aldri tappa tage’...

Nykomlingen har sex raka utan förlust nu och är sensationellt fyra i Superettan.

Grattis Per Bjurman, New York-korrespondent, NHL-nörd och Brage-supporter...

– Helt fantastiskt. Jag hade räknat med att de skulle få slita för att hålla sig kvar, men de är ju rena Barça. Å andra sidan har jag länge sagt att Brage tar emot Lennart Johanssons Pokal senast 2012, så i ett större perspektiv är det bara väntat...

Hur mycket håller du på Brage egentligen?

– Brage och Leksand är de enda lag jag håller på på riktigt. Alla andra som får mina sympatier är i princip bara one night stands.

Varför?

– Jag är uppvuxen några långa stenkast från Domnarvsvallen, och var med när Rolf Zetterlund kom till stan och, som spelande tränare, tog Brage från dåvarande division 3 till allsvenskt brons på fyra säsonger – och själv fick guldbollen 1980. Sånt sätter djupa spår.

Hur följer du laget från ”korresoffan” där borta i New York?

– Det är inte det lättaste. Jag får oftast förlita mig på rapporter från vänner – och på den briljanta rapporteringen i Dalarnas Tidningar.

Och så läser du Superkollen, förstås!?

– That goes without saying, som de skulle uttryckt det här!

Hur mycket Brage snackas det på Manhattan?

– Det är väl, ärligt talat, inte det mest frekventa samtalsämnet. Men det har hänt att sällskap vid de runda borden på Elaine’s fått lyssna till historier om bilkaravanen hem genom värmlandsskogarna efter segern i seriefinalen mot Degerfors 1979...

Vad väljer du – 18 200 i Garden och Rangers seger med 5–2 över Buffalo, eller ett fullsatt Domnarvsvallen och en 3–0- seger över Hammarby?

– Snackar vi slutspel i Garden? Då är det ett tufft val. Men okej, en fin sommarkväll på Vallen, när Serik Fans – som klacken på Norra E heter – står på och man vet att det vankas segerfest på Golden Beer efter matchen...det är ju inget snack. Jag väljer Vallen!

Hur långt kan det räcka?

– Jag säger ju det! Lennart Johanssons pokal 2012. Nästa år får vi nöja oss med fjärdeplats.