Nu kan ingenting stoppa maskinen AIK

Sportbladets Lasse Sandlin: men lyssna gärna till äldre gnagare

AIK har nu inte förlorat en superettamatch sedan 1 maj.

Den mycket röda dag då man så sensationellt torskade mot Väsby hemma på Råsunda, 1-2.

Sedan dess 15 förlustfria matcher i rad, vilket är något enastående i dagens fotboll.

Men lyssna gärna till vad äldre gnagare säger. Alltså:

- Blaha, blaha...

Ty så är det nämligen med AIK:s stolta fotbollshistoria, att ingen annan klubb har spelat så länge i vår högsta serie som just AIK med sina 77 säsonger.

Av detta följer samtidigt att inga av de egentliga topplagen heller har spelat så få säsonger i vår näst högsta serie. Det här är AIK:s blott fjärde besök "en våning ned", och just nu parkerar man på 107:e plats med 199 poäng i den speciella maratontabell som leds av IFK Eskilstuna på 1747 poäng.

18 raka utan förlust

Tre AIK-visiter tidigare, alltså, och samtliga dessa tre gånger har man haft längre sviter av förlustfria matcher än den rad på 15 matcher som Rikard Norlings gäng nu är uppe i efter de 2-0 mot IFK Norrköping:

18 raka blev det 1962, innan IFK Eskilstuna kunde vinna på Råsunda med 5-3 efter mål av Tapio Andersson och Evert Jansson 2 var och Reinhold Edvardsson;

17 raka blev det 1951-52 innan Sandvikens IF vann med 1-0 i den betydelselösa sista matchen, målskytt Åke "Kingen" Kling på straff;

16 raka blev det som avslutning på serien 1980 sedan man haft en miserabel period i slutet av maj och början på juni och förlorat 1-2 mot Karlstad (Stefan Billinger och Tony McElvany) , 0-3 mot Örebro (Arne Skotte, Dage Munther och Tore Lennartsson) och 3-4 mot Degerfors (Christer Johansson och Tommy Boström 3).

Unika målskyttar harangerfas alltid i denna spalt.

Nu talar det mesta för att ett AIK i harmoni kommer att utöka sin fina svit på 15 matcher och förmodligen toppar man om några veckor denna speciella liga efter att ha mött Väsby (borta på Råsunda), BP hemma, Ljungskile borta och Mjällby hemma.

Kan tacka Mjällby

Ett Mjällby som man kan tacka för att avståndet till nuvarande tvåan Gais in ett huj ökade till sju poäng.

AIK:s störste mot Norrköping var Derek Boateng, som nu fick visa vilken fin bollspelare han egentligen är. Tyvärr av en vilsen domare visad säsongens tredje gula kort - trots att han inte spelat särskilt mycket - och därmed borta igen.

IFK Norrköping, som så lätt vann med 2-0 i vårmatchen, hade nu märkligt svårt att komma till tals med hemmalaget; åtminstone under första halvtimmen.

Märklig domare

- Vi uppträdde som ett juniorlag, surade Tony Martinsson, tränaren.

Jag håller inte med, utan lägger en stor del av vilsenheten på den märklige rättskiparen Keijo Hyvärinen, Haparanda som - i början - var en domare av det slag jag trodde var utdött; hemmadomare, alltså.

Både han och Peking bättrade sig, men närmare än en riktig ribbkanonfrån Stefan Thordarson kom man inte.

Bort IFK Norrköping - där gick sista chansen.

För AIK väntar allsvenskan - ingenting kan stoppa den maskinen.

Sju förluster på 84 matcher - här är AIK:s imponerande facit

Lasse Sandlin